Viktiga beslut togs på Riksidrottsmötet

Det fattades flera viktiga beslut på Riksidrottsmötet i Jönköping i helgen. Dessutom blev Tomas Eriksson invald på fyra nya år som ledamot i Riksidrottsstyrelsen.
- Vi är jätteglada att han fick nytt förtroende, säger Svenska Innebandyförbundets ordförande Tomas Engholm.

Från fredag till söndag samlades samtliga specialidrottsförbund i Jönköping för Riksidrottsmötet. Svenska Innebandyförbundet hade lämnat in flera motioner som det togs beslut om.

- Jag och många med mig kommenterade att det var en väldigt fin ton under hela mötet. En framåtsyftande ton i debatten med stor respekt och enighet i de viktiga frågorna, säger Tomas Engholm.

Två stora beslut innefattade stöd- och anslutningsformer (läs mer nedan).

- Hela arbetet med både stöd- och anslutningsformerna har varit en tvåårig process som hela idrottsrörelsen har varit involverad i med dialoger och arbetsgrupper. Jag har själv suttit med i arbetsgruppen för stödformen. Vi välkomnade de besluten som togs. Det hade gjorts omfattande justeringar efter remissrundan, säger Engholm och fortsätter:

- Vi motionerade på förra Riksidrottsmötet om att man skulle se över anslutningsformerna. Om det finns ett regelverk gäller det att modernisera det och ha koll på vilka förbund som uppfyller kriterierna. Nu har man landat i den tredelade varianten. Vi känner oss tillfreds med att man har tagit ett mer gediget grepp över det.

En motion som inte gick igenom var den om LOK-stödet. Svenska Innebandyförbundet, tillsammans med flera andra förbund, föreslog att LOK-stödet skulle sänkas från 25 år till 20 år.

- Skälet till att vi la motionen var att vi märker i alla idrotter att man tappar barn och unga väldigt tidigt. Det är viktigt att resurserna finns till för unga och inte där det förmodligen är lättare att finansiera sin egen idrott.

Tomas Engholm ställer inte upp till omval som ordförande i Svenska Innebandyförbundet på Förbundsmötet 16 juni. Men helt lämnar han inte idrottsrörelsen. På Riksidrottsmötet klubbades det nämligen igenom att han blir personlig ersättare till en lekmannarevisor i Riksidrottsförbundet. Han valdes in på två år.

- Jag ska följa Riksidrottsförbundets arbete, där en uppgift är att ta fram förslag till valberedningsledamöter. Det är hedersamt och spännande att vara med om.

Internationella Innebandyförbundets ordförande, tillika Svenska Innebandyförbundets tidigare ordförande, Tomas Eriksson fick nytt förtroende till sin ledamotstol i riksidrottsstyrelsen. Han valdes enhälligt till fyra nya år.

- Vi ska vara stolta. Tomas har gjort det jättebra och är en aktad och respekterad person i svensk idrott med sitt kunnande. Vi är jätteglada att han fick nytt förtroende och att det var ett enhälligt beslut. Han gör god nytta och har bra kompetens, säger Engholm.


På Riksidrottsmötet bestämdes en ny definition av idrott:
Med idrott avses organiserad fysisk aktivitet där träning och möjlighet till tävling bidrar till välmående. Den fysiska prestationen har mer än försumbar betydelse. Idrottsrörelsen lägger särskild vikt på följande fyra områden:
• Fysisk aktivitet: Det fysiska momentet är av mer än försumbar betydelse för själva aktiviteten, prestationen och resultatet.
• Träning: Idrotten består av träning och lek som ger möjlighet till fysisk, mental, social eller kulturell utveckling.
• Tävling: Idrotten har definierade tävlingsregler som bestäms och ägs av idrottens organisation.
• Välmående: Idrotten bygger på att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Hälsa, trivsel och välbefinnande är normgivande.


Parasport
Svenska Innebandyförbundet hade lämnat in en motion gällande parasport. Stämman beslutade att i enlighet med denna uppdra till Riksidrottsstyrelsen att i samråd med Parasportförbundet och övriga specialidrottsförbund (SF) utreda organisering av- och innehåll i kompetensstöd till SF avseende parasport samt framlägga ett förslag för beslut vid RF-stämman 2021. Det beslutades även att Riksidrottsstyrelsen ska se över och besluta om ekonomi och en modell för processplan för SF:s övertagande av verksamhet från Parasportförbundet.


Anslutningsformer
Riksidrottsmötet beslutade om en ny modell för medlemskap i tre steg: idrottsnätverk, mindre förbund och större förbund. Den nya modellen för medlemskap ska göra idrottsrörelsen mer öppen och inkludera en mångfald av idrotter. Tanken är att inte behöva utesluta idrotter. Förbund ska i stället samverka så att all föreningsidrott kan vara med. Stämman var tydlig med att alla förbund har ett ansvar att leva upp till detta.

RF inrättar ett idrottsnätverk för förbund med intresse att bli nya medlemmar. Syftet är att bygga en relation mellan de idrotter som inte är medlemmar inom idrottsrörelsen i dag. Idrotten behöver också bygga starka medlemsförbund som arbetar för att utvecklas mot de strategiska målen 2025. Utgångspunkten är att alla medlemsförbund ska arbeta mot att bli stora. Mindre förbund (25–49 föreningar) ska växa i storlek och målet är att inget förbund ska ha mindre än 50 föreningar. Större medlemsförbund, 50+-föreningar och 3000 medlemmar har möjlighet att få fullt stöd från RF. Villkoren för medlemskap och ekonomiskt stöd ska skilja sig åt.

Samtidigt förtydligades kriterierna för medlemskap och närbesläktad idrott.
Kriteriet att inte bedriva idrott som är närbesläktad med idrott som redan finns inom RF kompletterades också, med en definition:
Idrott som har en eller flera beröringspunkter i utförande eller den kontext den verkar inom. Viktiga beröringspunkter i bedömningen av närbesläktad idrottslig verksamhet är:
• Idrottsmiljö/redskap/utrustning: Idrotten utövas inom samma, liknande eller oftast närliggande idrottsmiljö samt med samma eller liknande redskap/utrustning.
• Idrottslig utövning: Idrottens träning och tävling innehåller inslag som i stor utsträckning liknar varandra.

Undantaget i definitionen är fleridrottsförbund som arbetar på ”tvären” och erbjuder flera idrotter utifrån ett specifikt sammanhang i fokus. Definitionen på närbesläktad idrott utgår då istället från idrottsligt sammanhang:
• Idrottsligt sammanhang: Idrottens föreningar riktar sig i stor utsträckning till samma målgrupp eller sammanhang som ett befintligt fleridrottsförbund.

Därtill beslutade stämman att lägga till ett kriterium för medlemskap: att förbundet ska ha varit etablerat och bedrivit idrottslig verksamhet i minst tre år.

Riksidrottsförbundets stödformer
Riksidrottsmötet beslutade att formerna för fördelningen av statens stöd till idrotten görs om. Hur medel fördelas ska tydligare kopplas till de gemensamma långsiktiga målen. Resultatet ska bli mer tid för idrott, fokus på idrottsrörelsens mål och mer framåtblickande för fler aktiva i rörelsen.
Beslutet innebär att Riksidrottsmötet får ett tydligare och större inflytande över ramarna och principerna för alla stöd som RF fördelar, men att förändringen av kriterier och fördelningsnycklar ska göras av Riksidrottsstyrelsen.

En av de viktigare punkterna och medskicken från stämman kring stödformerna gäller SF som inte uppfyller SF:s åligganden enligt 11 kap 4§, de vill säga jämställd representativitet. Dessa riskerar att inte erhålla något ekonomiskt stöd. Beslutet kring stödet sköts genom en process. Stadgarna ska dock efterlevas. Efter 2021 riskerar de SF som inte uppfyller de stadgemässiga kraven på representativitet förlora hela sitt ekonomiska stöd.

Här är några stödformer:
• SF kan erhålla organisations-, verksamhets- och projektstöd.
• SF som genomför uppdrag för hela eller stora delar av idrottsrörelsen kan beviljas uppdragsersättning.
• IF kan erhålla verksamhets- och projektstöd oberoende om dessa SF erhåller stöd inom samma område.


Modernisering av Riksidrottsförbundets stadgar kapitel 14
Svensk Innebandy hade lämnat in en motion kring modernisering av Riksidrottsförbundets stadgar kapitel 14 med avseende på yttrandetiden i bestraffningsärenden. Linda Noppa föredrog vår synpunkt. Stämman valde att inte gå på vår linje då den ansåg att vi förfogar över yttrandetiden.

short_text    Skrivet av Anton Rosenblad 3 veckor sedan