Jag vill först och främst be om ursäkt för att referatet från tjejernas final dröjde, men battriet i min dator tog slut.
Finalen blev precis så dramatisk som en final ska vara. Värmland tar tidigit ledningen när Emmie Johansson (BK Vålberg) gör 1-0. Rent spelmässigt står Värmland upp mycket bra mot det duktiga Upplandslaget i den första perioden. Spelet är jämnt och chanserna är även de jämnt fördelade.
Den spelbilden fortsätter även i den andra perioden, publiken kastas mellan hopp och förtvivlan, skillnaden på 1-1 och 2-0 är ju som bekant mycket stor. Men resultat står sig perioden ut. I den tredje perioden är dock Uppland som har hand om taktpinnen den större delen av perioden. Värmland orkar inte riktigt hålla uppe spelet som i de två första perioden. Uppland skapar fler heta chanser och har bl.a. ett bortdömt mål (hög klubba). Till slut får de, helt rättvist, utdelning och med bara några minuter kvar är matchen kvitterad.
1-1 står sig perioden ut och därmed blir det sudden death i 10 min. Värmland får ett gyllene tillfälle efter några minuter när Uppland drar på sig en utvisning. Men man lyckas inte ta vara på det, och det gör inte något av lagen under resterade del av sudden heller. Därmed blir det straffar som ska avgöra.
När det är dags för den femte och sista ordinarie omgången står det 2-2. Värmland är först ut, men Upplands målvakt lyckas rädda. Och när sedan Upplands spelare lyckas finta bort Sandra så står Uppland som segrare och svenska mästare.
Men Värmland vann även de, de vann silver. De var ett lag som få hade tippat skulle nå långt i SM och framförallt hade trott skulle gå till final. De spelade bättre och bättre för varje match under hela turneringen och de ska vara riktigt stolta att de vann SM-silver.
Detta var Värmlands första final på tjejsidan i 15-klassen sedan 2006 när 90:orna vann guld, och senaste medlaj sedan 2007 då 91:orna fick med sin en bronsmedalj hem från Västerås.