2015-12-22 06:30

Flera orsaker till att tjejer slutar


Inger Eliasson och Annika Johansson träffade #forALLballs-redaktionens Anton Rosenblad i Umeå. Foto: Calle Ström

Att flickor sluta idrotta i en tidig ålder är ett välkänt problem. Forskarna Inger Eliasson och Annika Johansson fick uppdraget av Svensk Innebandy att ta reda på varför problemet existerar. Och resultatet förvånade dem.

Det är inte bara inom innebandyn som flickor slutar i en tidig ålder. Problemet är spänt över hela den svenska idrottsrörelsen. Svensk Innebandy jobbar hårt med att försöka få till ett livslångt idrottande, och därför bad forskningssamordnaren på Innebandys kompetenscentrum (IKC), Taru Tervo, de två forskarna Inger Eliasson och Annika Johansson att göra en studie om varför flickor slutar idrotta.

Inger Eliasson förklarar hur allt började.
– När jag blev tillfrågad om jag ville göra något på det här började jag sätta mig in i tidigare forskning. Man har inte kunnat svara på riktigt varför flickor slutar. Man har kommit fram till olika saker, men har konstaterat att det är komplext, säger hon.

Annika Johansson fyller i:
– Vi funderade på vad det är som är intressant. Vad kan vi bidra med som ännu inte har visats? Vi vet en del om kvantitativa studier, men mindre om det kvalitativa, säger hon.

När väl arbetet satte i gång hade Eliasson och Johansson tolv flickor i sin studie, plus föräldrar. Tanken var att få till djupintervjuer och verkligen få svar på varför flickorna hade slutat med innebandy. Och när de sedan gick igenom resultaten blev det en ögonbrynshöjare.

– Det finns inte bara en orsak (till att flickorna slutar, reds anm). Vi såg i det här att det börjar bli tre, fyra saker i relation. Inte bara innebandymässigt, utan livsrelaterade saker i sin helhet i tonåren. Då blir det kritiskt för risken att sluta. För en del blir det kritiskt, för andra inte. Någon tycker om att ha fyra-fem idrotter och har inga problem med det. Andra känner sig stressade och därför blir tidsbristen betydelsefull. Så man kan inte säga att det är för många idrotter. Det är kombinationen av orsaker. Och i tonåren är det risk att faktorerna kommer samtidigt., säger Eliasson.

Något som också var påtagligt var att inte tränarna i flickornas respektive lag inte tog tag i problemen. Flickorna hade inte haft några samtal med sin tränare, och då ställde sig Eliasson och Johansson frågan om tränaren ens hade sett eller hört att den specifika flickan tänkte sluta.

– Det finns jättemånga bra tränare, men sedan finns det de som säger saker som påverkar så mycket. De måste förstå var flickorna befinner sig. Det räcker med en kommentar från tränaren så blir det allvarliga konsekvenser. Tränarna måste fundera på hur man säger saker, säger Johansson.

Något som överraskade forskarna under studiens gång var att flickorna hade funderat så länge innan de valde att sluta. För många blev det en lång process eftersom de var väldigt lojala mot laget. Men till slut tänkte de att det var bättre att sluta, då det annars skulle påverka laget negativt om man inte ville satsa hundra procent. I studien framkom det att flickorna omgående såg skillnader på vem som var bättre och sämre, och man tog på sig en roll snabbt.

– Känslan var att man inte passade in. Men det var inte bara de som var sämre spelare, även de som var bra på innebandy men inte kunde leva upp till kraven kände samma sak, säger Eliasson.

Ett påtagligt problem var att föreningen inte agerade när väl spelaren funderade på att sluta – eller när det var försent. Det blev aldrig någon uppföljning, ingen som frågade varför hon slutade. Ingen hörde av sig. Det blev inget värdigt avslut, helt enkelt.

– Ingen verkade bry sig. Alla ska slippa tanken ”märkte de att jag slutade?” Det är för sent att försöka behålla dem när de har påbörjat processen och bestämt sig. Barnen måste släppas in, säger Johansson.

Var det något i studien som förvånade er?
– När vi skulle intervjua föräldrar tänkte jag att vi skulle få andra svar. Men vi kom fram till att föräldrarna känner sina barn väldigt väl. Det är till dem flickorna vänder sig. Man tänker att de inte går hem och berättar i tonåren om hur de känner. Men det gör de. Därför kan man faktiskt använda föräldrarna mer. De är en källa till kunskap om situationen i laget, säger Eliasson.

 

Läs hela deras studie här.

Författare: Anton Rosenblad

Tidigare #forALLball-texter om tjejsatsningar:
Tjejsatsningar i fokus i #forAllball