Vår artikelserie om elitlag i historien rullar vidare. Genom åren har det passerat ett antal lag i högsta serien från mindre orter och här presenterar vi sju av dem.
I damernas högsta serie finns ett antal lag från mindre orter. Gemensamt är att många av dem har fostrat blivande storspelare. Gemensamt är också att lagen själva inte har blivit så långlivande i högsta serien.
Från Härjedalens kommun (10 000 invånare) kommer Svegs IBK. Man är det enda laget från distriktet Jämtland/Härjedalen som har spelat på elitnivå. Tre säsonger blev det med en femteplats som bästa facit.
Den absolut minsta kommunen med lag på elitnivå har varit Munkfors. Trots ett invånarantal på endast 3 700 i kommunen har Munkfors IBK gjort två säsonger på högsta nivå. Bland andra Camilla Nilsson, sedermera Jordansson, har spelat i klubben.
Under de första åren återfanns Alunda IBK i högsta serien. Lagets hemmkommun Östhammar har 21 000 invånare. Klubben fostrade Camilla Granelid som kom att spela 325 matcher för IBF Falun och ta ett antal mästerskapsmedaljer med Sverige.
Karlshamn i Blekinge har 31 000 invånare och det är väl gränsfall om det ska räknas som en ”liten ort”. Hur som helst var damlaget i Carlshamns IBK 85 uppe i högsta serien under de fyra första säsongerna. En gång gick laget till slutspel.
Hertsjö MIF kommer från Bollnäs (26 000 invånare) och var uppe i eliten vid två tillfällen. Lagets stora profil var Maria Boänges som senare spelade i bland annat Rönnby, Kais Mora och i landslaget.
Per-Ols BoIS kommer från Fagersta kommun (12 500 invånare) och har varit en station i karriären för spelare som Karolina Widar, Maria Söderström och Sofia Pettersson. Laget gjorde fyra säsonger i eliten och gick till slutspel två gånger.
Söderhamn med sina 25 000 invånare har också varit representerade i högsta serien. Stoltheten i innebandysammanhang har varit Sofieholms IBF. Både 1994/95 och 1995/96 snittade Sofieholm på knappt 1,6 gjorda mål per match. Trots att laget inte ens lyckades göra mål i varannan bortamatch hängde man kvar båda dessa säsonger, vilket är en bedrift i sig. Trots att målproduktionen ökade under lagets fjärde elitsäsong, blev det den sista.
Sedan finns det förstås andra lag från småorter som exempelvis Ingelstad IBK som tillhör en större kommun (Växjö). Själva samhället Ingelstad har dock under 2 000 invånare.
IFK Dannemora/Österby spelade i högsta serien 2000/01. Samhället Österbybruk har också bara 2 000 invånare men tillhör Östhammars kommun. När laget spelade i högsta serien fick man spela hemmamatcherna i Uppsala.
Det finns ytterligare klubbar från mindre kommuner som har gjort en eller ett par säsonger i högsta serien, till exempel Lekvattnets BK (Torsby kommun, 12 000 invånare), Askersunds IBK (Askersunds kommun, 11 000), IBF Hedemora (Hedemora kommun, 15 000), Smedjebackens IBK (Smedjebackens kommun, 11 000), Södra Kärrs IBK (Torsås kommun, 7 000) och IBK Edsbyn (Ovanåkers kommun, 11 000).
Framgångsrika lag från mindre orter i dagens elitserie är Kais Mora och Sala Silverstaden med strax över 20 000 kommuninvånare vardera.
|
Elitlag i historien – En resa från A till Ö |
|
|
Det har hänt en hel del innebandyns högsta serier genom tiderna! Det finns tusen och åter
tusen berättelser kring alla spelare och matcher. Med innebandy.se:s nyligen framtagna statistik finns ännu mer att berätta.
I denna artikelserie har vi valt ut några av berättelserna. Vi har valt ut ett antal lag, mer eller mindre klassiska, där rubrikerna går i alfabetisk ordning. Denna resa från A till Ö får symbolisera en liten del av allt som har hänt genom åren. Se det som en dokumentation
– eller som en hyllning till de klubbar som gjort störst avtryck i innebandyhistorien.
Alla artiklar i artikelserien:
|