Jublet ville aldrig ta slut i Arena Nord. Lisah Samuelssons svenska kampsång dunkade ut i högtalarna gång på gång. Mitt ute på golvet sprang 20 yra tjejer i gula tröjor runt och skrek. Press och fans tog lagbilder, och den blå mattan blev snabbt kladdig av all champagne.
Det var helt enkelt ett lyckligt svenskt kaos.
Det hetaste villebrådet för reportrarna var givetvis tremålsskytten Sara Kristoffersson. Och Sara bjöd gärna på sig själv.
– Jag har spelat tre VM, men turneringen har aldrig varit så här tuff. Det känns helt otroligt att ha gjort tre mål mot Finland, jublade Sara.
Vilket guld är roligast?
– I Schweiz 2003 var ju första gången och det är speciellt. Men å andra sidan är det ju inte var dag man gör tre mål i en VM-final!
Jubel sedan Sara Kristoffersson styrt in Anna Renströms skott. 2-1 till Sverige är ett faktum. Foto: Stefan Svensson.
Sara gjorde en toppinsats i finalen. Innan dess har det gått upp och ner, och i gruppmatchen mot Finland blev hon till och med utbytt. Men inte knäckt.
– Nej, den bänkningen taggade mig bara. Jag vet vad jag kan och det var skönt att få revansch i finalen.
Det svenska anfallet fick äntligen bra utdelning mot en toppnation. Försvaret var i vanlig ordning magnifikt. Så även den sista utposten – målvakten Sofia Pettersson.
– Det är ett fantastiskt bra försvar vi har. Vi sliter allihop och ingen ger upp, vad det än står i matchen.
Ändå fick Sofia en jobbig start. I gruppmatchen vann Finland tack vare de lösa hoppande bollar som lades in framför mål på vinst och förlust. I dag var det dags igen – redan efter 2.11.
– Jag brydde mig inte så mycket, och det var skönt att jag lyckades lägga det målet bakom mig. Vi har sett på matchfilmen och vet ju hur Finland spelar; det handlar mycket om att kötta framför mål och slänga in chansbollar.
Pettersson stod i fem av de sex VM-matcherna och växte i takt med att motståndet blev bättre. VM-veckan blev extra minnesvärd för henne. När Sverige vann semifinalen mot Schweiz fyllde hon 30 år.
– Just nu känns det helt okej att vara 30 plus!
Författare: Micael Fasth