Startpaket 2

Barn och unga 13 - 16 år

Bakgrund

Gruppen består av dels asylsökande barn och unga, dels ensamkommande barn och unga. De ensamkommande bor huvudsakligen i familjehem eller HVB-hem. De ensamkommande unga är en angelägen grupp att nå. De är oftast utan anhöriga vuxenkontakter, har språksvårigheter och med begränsad tillgång på pengar. Aktivitetsbehovet är stort precis som känslan av sammanhang. Viktigt för en bra etablering. Det är övervägande pojkar i gruppen, men flickor finns. Det är av utomordentlig vikt att flickorna uppmärksammas. 

Barn och unga i den här gruppen har inte alltid fått sitt uppehållstillstånd eller avvisningsbeslut. Men aktivitet är under alla omständigheter viktigt. 

De ensamkommande är starka individer som klarat av en mödosam resa till Sverige. En resa som har varat flera månader med många strapatser. Vi möter oftast en ambitiös och viljestark grupp unga personer, som gärna aktiverar sig. 

I asylsökande familjer kan finnas barn med funktionsnedsättning. Barn som oftast endast socialtjänsten känner till. Det är lika angeläget att dessa barn precis som andra barn erbjuds aktiviteter. De har samma behov av lek och spel och kontakter. Prata med socialtjänsten om möjligen att nå dessa familjer och vad som kan erbjudas. 

Syfte

Syftet med verksamhet för denna åldersgrupp är framförallt att bryta isoleringen, få kontakt med jämnåriga barn och unga som kan vara födda i Sverige eller har bott i Sverige en längre tid. Alla aktiviteter bör syfta till integrering dvs. möjlighet att lära känna Sverige. 

Verksamhet

Barnen erbjuds innebandy som fritidsaktivitet efter skolan eller under helgen. Själva innebandyaktiviteten kan/bör kombineras med aktiviteter av mer socialt slag, som då oftast förutsätter samarbete med någon annan organisation, som gärna har erfarenhet av att möta traumatiserade barn. Barnen kan exempelvis bli introducerade på biblioteket, simhallen. Det är av vikt att barnen får vara med och påverka innehållet i sådana  aktiviteter. Vilka föreningar som kan bli aktuella beror på vad man vill erbjuda och lokala förutsättningar. 

Bland de yngre i denna åldersgrupp barn är det inte ovanligt att barnen åtföljs av sina föräldrar eller åtminstone en av dem. Det är en bonus för verksamheten om man, samtidigt som barnen spelar, kan erbjuda föräldrarna någon aktivitet som gärna har utgångspunkten barnperspektiv/barnets rättigheter. Ett sådant samtal kan med fördel Rädda Barnen/Röda Korset ta ansvar för. Föräldrarna bör så snart som möjligt vara delaktiga i planeringen av innehållet i samtalen. 

För de äldre i den här gruppen kan samtal kring arbetslivet eller förberedelse för arbetslivet vara aktuellt.  Samarbeta med den lokala företagarföreningen eller den kommunala arbetsenheten. 

En viss lyhördhet krävs för att kanske inte alla barn vill spela innebandy. Då är det viktigt med upparbetade kanaler till andra föreningar som kan erbjuda verksamhet för den aktuella gruppen, ex scouting, dans m.m. 

Hur rekrytera

Barn på asylboenden och ensamkommande barn och unga nås via kontakter med socialtjänsten eller den förvaltning i kommunen som har ansvaret dessa barn. Det kan också finnas en flyktingsamordnare eller liknande. Privat drivna boenden kan nås via direktkontakt med boendet eller kommunens ansvarige.

Men socialtjänsten ansvarar för alla avtal kring boende; HVB, asyl och familjehem. 

Förskoleklassen/skolan är också bra rekryteringskanal; rektor eller skolsköterska. Det kan vara så att man inte lämnar ut barnets adress av sekretess skäl, lämna då inbjudan till skolan och be dem lämna ut den. 

Ytterligare en rekryteringsväg kan vara de samarbetsorganisationer som finns för olika invandrarorganisationer på lokalnivå. Prata med flyktingsamordnaren om dem. Se alltid till att den kommunala flyktingsamordningen får information om den planerade verksamheten. 

Ledare

Den, de ledare som används är med fördel de ordinarie ledarna. Verksamheten är huvudsakligen innebandy, vilket de kan mycket väl. Det diskuteras på flera håll att man kanske ska ha två ledare, en spelteknisk och en ”social”. När det gäller integrationsarbetet ger modellen med två ledare möjlighet till en kvalitetshöjning på arbetet. Finns det möjlighet att rekrytera en ledare med ansvar för den sociala delen från målgruppen är det ofta framgångsrikt. Det kan vara person som varit några år i Sverige t.ex. en ensamkommande som funnit sig till rätta. 

För att möta upp behoven behövs också unga ledare. Tanken här kan vara att utbilda unga ledare, dels bland redan befintliga medlemmar, dels personer från målgruppen. Sammanfattningsvis bör Sisu kontaktas i samband med start av innebandyverksamhet för att utbilda fler medlemmar än själva ledaren. 

Befintliga medlemmarna är länken vidare till integration. Unga personer som kan agera mentorer i olika sammanhang. Unga i Sverige är vana att agera mentorer inom skolans värld samt i föreningssammanhang.

SISU har utbildning för mentorer. 

Ledarna kommer att erbjudas en ledarutbildning kring integration. 

Vuxna anhöriga kan finnas till de asylsökande barnen

Det är bra för verksamheten och för barnens föräldrar om man på något sätt kan erbjuda dem någon aktivitet dels samtal, som beskrivits ovan, dels mer praktiska saker ex. hjälpa till att ordna fika. 

Försök engagera föräldrarna med såväl små som stora uppdrag. Det underlättar de vuxnas integration och på långsikt barnens. Jämför med andra föräldraaktiviteter som föreningen bedriver.

Samarbete

Samarbete med andra aktörer i integrationsarbetet underlättar oftast arbetet för föreningen samtidigt som det höjer kvaliteten för deltagaren.

Samarbete kan dels ske på myndighetsnivå t.ex. med socialtjänsten och skolan, dels med andra föreningar som Rädda Barnen eller Scouterna. Ett framgångsrikt samarbete bygger på respekt för varandra och att alla tar sitt ansvar för verksamheten utifrån de möjligheter man har. 

Nationellt kommer ett samarbete kring ledarutbildning att utvecklas med Rädda Barnen och SISU. 

Rädda Barnen och Röda Korset är också organisationer som man kan samarbeta med när det gäller verksamhet för föräldrar och andra vuxna. 

Samarbete kan ju också vara kring ”sponsring”. Det lokala bageriet bidrar med bullar till fikat. Här gäller det mer att diskutera hur man ska synas tillsammans osv. Men här har föreningarna stor erfarenhet! 

Vad behövs

Barnen behöver klubbor, glasögon och oftast skor. Klubbor och glasögon får köpas in. Sök medel till detta.

Skor (gympaskor) kan fås via insamling i klubben, upprop på Facebook, annons på hemsidan osv. I enstaka fall kan skor behövas köpas. Prata med er lokala sporthandlare om möjligheten till rabatt, om fjolårets modeller osv. 

Vidare behövs något att äta och dricka i pauserna. Saft, bulle osv. En liten kostnad men viktigt för de samtal som kan komma upp, d.v.s. ett viktigt inslag i integrationsarbetet. 

Övrigt

Språket är sällan ett problem. Innebandy går utmärkt att förklara med kroppsspråket.

Transporter kan vara en uppgift som måste lösas. Förslagsvis i samarbete med kommunen.