Vad säger politiken i Göteborg

Tre stora idrottsförbund har skrivit till alla politiska partier som kandiderar till kommunfullmäktige i Göteborg och begär svar på idrottsrelaterade frågor. Svaren ska presenteras på respektive förbunds hemsidor och i sociala medier.

Bland annat pekar man på problemet med att det byggs så små idrottshallar i nya skolor att föreningar inte kan bedriva verksamhet på kvällar och helger när skolorna har stängt. Idrotts- och föreningsnämnden kan bara påverka de hallar man själv bygger.

Nedan ser ni vad respektive parti svarar (kommer att uppdateras efter det att respektive parti har svarat):

Följande partier har svarat:
Vänsterpartiet
Kristdemokraterna
Demokraterna Göteborg
Vägvalet
Moderaterna

Vänsterpartiet genom Johan Svensson (v)

Kommer Ni att utgå från RF:s strategi för Svensk idrott 2025?
Vår politik ligger i linje med RF:s strategi. Vi avser att genomdriva stora reformer gällande nybyggnation av idrottslig infrastruktur (Hockeyrinkar, idrottshallar och simhallar mm.) och stödjande insatser så som höjda bidrag och utökat stöd till föreningarna på olika sätt.

Hur ser Ni på att ordet idrott skrivs in i plan och bygglagen (PBL) och med det säkerställer att kommunen tar med idrotten i samhällsplaneringen och planerar in idrottsytor när nya bostadsområden byggs och befintliga utvecklas?
Det är mycket positivt och helt nödvändigt för att idrotten inte ska halka efter ytterligare i samhällsbygget så som skett de senaste decennierna.

a)       Hur ser Ni på en bättre intern kommunikation mellan de olika delarna i stadens organisation?
Vi har klart och tydligt uttalat att vi ska bygga fullmåttshallar då vi bygger nya skolidrottssalar. Det tjänar såväl skolan som föreningslivet på.

b)      I samma anda som ovanstående behöver vi er input kring idrottsaktivitetsytor, bollbingar och fotbollsplaner i nyplanerade områden.
Detta är en viktigt inspel som vi är positiva till. Stadsmiljön måste i ökad utsträckning stimulera till både spontanidrott och organiserad idrott i människors närmiljö.

Vill Ert parti ge löftet att verka för att det från 2018 alltid byggs fullmåttshallar när skolan ska ha en ”idrottssal”?
Ja, absolut

Kristdemokraterna genom David Lega

Kommer Ni att utgå från RF:s strategi för Svensk idrott 2025?
Det är självklart att svensk idrott ska ha som mål att år 2025 ha en idrottsrörelse där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar.

Det finns mycket vi kan göra på lokal nivå för att underlätta för föreningar så att de får bättre möjligheter att satsa på sin kärnverksamhet och nå sina mål. Kristdemokraterna i Göteborg har därför tagit fram en rapport med 24 konkreta förslag för hur vi kan stärka civilsamhället i Göteborg – allt ifrån ideella hjälporganisationer till idrottsföreningar – som finns att läsa här: http://www.kdgoteborg.se/rapporter/.

I rapporten föreslår vi bland annat:

Inför fritidspeng på kommunal nivå
Vissa sporter och aktiviteter kan kosta för mycket för ekonomiskt utsatta familjer. Det vill vi lösa med en fritidspeng som riktar sig till barn i hushåll som har försörjningsstöd. På så sätt får fler barn chansen till en aktiv och utvecklande fritid, och till gemenskap och delaktighet.

Regional samordnare för civilsamhället
Civilsamhället råkar ständigt ut för administrativt krångel som i värsta fall går ut över orken och engagemanget. Ett exempel på detta är när föreningar som är aktiva på kommunal nivå måste göra flera olika ansökningar när de vill utöka sin verksamhet till flera delar av regionen. Genom en regional samordnare, som Göteborgs stad tar initiativ till, vill vi skapa ett bättre stöd för föreningslivet.

Underlätta för idrottsföreningar att nå barn och ungdomar
Vi vill att Göteborgs stad tar initiativ till en dialog med idrotten för att fler barn och unga ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Göteborgs stad ska också samordna så idrottsföreningar har möjlighet att komma ut till stadens skolor för att informera om sin verksamhet. Alla har rätt till en möjlighet att idrotta och utöva en aktiv fritid.

Vi har ställt oss bakom satsningen att skolor ska erbjudas avgiftsfri simundervisning så att fler barn ska lära sig simma, vilket är nödvändigt för att minska det höga antalet drunkningsolyckor. Men vi är mycket kritiska till de rödgrönas beslut att driva simundervisningen i kommunal regi, istället för att samarbeta med simföreningarna.

Flera av simföreningarna berättar att både barn och personal har övergett deras verksamhet. Istället har de gått till den kommunala simundervisningen – där de rödgröna har valt att stänga ute föreningslivet, utom i de få undantagsfall de inte klarar det själva.

Detta gör att vi förlorar de fantastiska insatser som görs av föreningslivet. För oss är det självklart att avgiftsfri simundervisning görs bäst med, inte utan, föreningslivet.

Något som försvårar för idrottsföreningarna i Göteborg att nå målet om en idrottsrörelse för alla är att de rödgröna har lassat på en omöjlig administrativ börda på föreningarna. En viktig förklaring till den oacceptabla situationen är att de rödgröna har fattat beslut om att föreningar i Göteborg ska få mer pengar utifrån hur många bidragsgodkända medlemmar man har från de mest socioekonomiskt utsatta områdena.

Modellen kräver en registrering av barnens och ungdomarnas personnummer, och trots att vi tidigt varnade för att det skulle öka det administrativa krånglet föreningarna, valde de rödgröna partierna att ignorera kritiken. Precis som vi varnade för har många föreningar även fått problem att samla in personnummer på grund av att många barn inte kan, vill eller får lämna ut dem.

Med de rödgrönas upplägg tvingas föreningarna dessutom att rapportera in personnumren i ett gammalt datasystem som nu har kollapsat. Många föreningar har därför inte kunnat få sina bidrag utbetalade, och tvingats köpa lösningar av leverantörer för att kunna skicka in uppgifterna.

Vi är kritiska till att de rödgröna väljer att missgynna vissa föreningar, och lämnar efter barn i områden som inte är socioekonomiskt utsatta. Även i dessa områden finns det barn som växer upp under dåliga uppväxtvillkor och som har behov av tränare och idrottare som förebilder.

I vårt budgetförslag gjorde vi istället en satsning som riktade sig till samtliga bidragsgodkända föreningar i Göteborg – ingen förening lämnades utanför. Med vårt förslag hade det lokala aktivitetsstödet ökat med nästan 50 procent, från de rödgrönas drygt 20 miljoner kronor till över 30 miljoner, utan krav på personnummer och ökad administration. Det hade varit ett viktigt stöd för alla föreningar i Göteborg.

Hur ser Ni på att ordet idrott skrivs in i plan och bygglagen (PBL) och med det säkerställer att kommunen tar med idrotten i samhällsplaneringen och planerar in idrottsytor när nya bostadsområden byggs och befintliga utvecklas?
Det är enormt viktigt att idrotten kommer med i samhällsplaneringen på ett mycket bättre sätt än idag. Inte minst för att öka möjligheterna till en aktiv fritid och för att stärka det hälsofrämjande arbetet. Det borde vara en självklar insikt att det är en vinst för hela samhället om vi på det här sättet ökar det psykiska och fysiska välmåendet.

Samtidigt behöver plan- och bygglagen snarare förenklas. Om vi lägger in krav på allt vi behöver mer av - till exempel förskolor, äldreboenden och idrottsytor - finns risken att vi spärrar många möjligheter att bygga alls. Det är något som även kan slå mot byggandet av idrottsanläggningar och planeringen av idrottsytor.

Det är med andra ord lätt att vara positiv vid första anblicken, men risken är att effekten blir att vi inte bygger något alls istället. Det spelar därför stor roll hur en sådan lagtext skulle utformas.

 

  1. Hur ser Ni på en bättre intern kommunikation mellan de olika delarna i stadens organisation?

Det är tydligt att staden många gånger har en för dålig och spretig kommunikation med föreningslivet. Det skapar onödig frustration, och är ett slöseri på föreningarnas tid och engagemang. Situationen gör det dessutom svårt - och ibland omöjligt - för föreningarna att planera framtiden.

Samarbetet mellan idrotts- och föreningsförvaltningen och andra kommunala aktörer måste därför stärkas rejält. Det är orimligt att föreningarna idag på ett nästan parodiskt sätt bollas runt inom kommunen när de vill ha svar på sina frågor.

Ett starkare samarbete är också nödvändigt för att idrotts- och föreningsförvaltningen och föreningslivet ska komma in mycket tidigare i stadsutvecklingsprocessen. När staden håller informationsmöten med föreningslivet måste föreningarna ha möjlighet att påverka, inte bara få information om vad som kommer att hända.

Här måste det bli en förändring som gör att föreningslivet kan fortsätta verka och utvecklas samtidigt som bostäder kan byggas.

  1. I samma anda som ovanstående behöver vi er input kring idrottsaktivitetsytor, bollbingar och fotbollsplaner i nyplanerade områden.

I Göteborg slår de långa köerna till idrottsanläggningar mycket hårt mot idrottsföreningarna, och samtidigt har staden alldeles för få ytor för spontanidrott.

Här har vi inte råd med passivitet – det skulle få katastrofala konsekvenser för föreningslivet och möjligheterna till en aktiv fritid. Inte minst med tanke på att Göteborgs befolkning beräknas öka med 150 000 invånare fram till år 2035.

Vi måste dels stå upp för de verksamheter som idrottsföreningarna har idag, men vi måste också ta ansvar för att det finns mark och resurser för nya idrottsanläggningar.

Det är en självklarhet att bostäder behövs, men det är också en självklarhet att det krävs mer än bara bostäder för att en stad ska fungera. Föreningslivet är alldeles för viktigt för att komma i andra hand.

Kommunen måste göra det enklare för göteborgarna att röra på sig. Vi är därför positiva till att kommunen vid flera av stadens parker och motionsslingor har satsat på träningsredskap som kan användas i samband med en promenad, cykling eller löpträning.

Men staden kan göra mer för att få fler att börja träna även i stadsmiljön. Förra året la vi därför ett förslag om att förbättra göteborgarnas möjligheter till crosstraining även i denna miljö. Vi lyckades få med oss hela idrotts- och föreningsnämnden, och förvaltningen håller nu på att utreda frågan. Vi tycker att det är viktigt att redskapen görs i samarbete med civilsamhället, att de kan användas till annat som till exempel lek, men också att de gör den göteborgska stadsbilden ännu vackrare.

Vill Ert parti ge löftet att verka för att det från 2018 alltid byggs fullmåttshallar när skolan ska ha en ”idrottssal”?
Ja, vi vänder oss helt mot argumentet att det blir en ”besparing av yta” att bygga mindre idrottssalar. Det säger sig självt, det innebär bara att staden måste bygga en hall någon annanstans som idrottsföreningarna kan använda.

Det är ett feltänk som dessutom innebär att skolan förlorar möjligheten att ha två idrottslektioner i hallen samtidigt, eftersom utrymmet är för litet.

Samtidigt får det inte bli så att staden ersätter hallar för elittävlingar med fullmåttshallar på skolor. De sistnämnda ska endast fungera som ett komplement, och vi kommer därför inte satsa på att bygga läktare i skolornas idrottssalar.

Att det byggs fullmåttshallar på skolor är enormt viktigt för idrotten i Göteborg, Men det får inte innebära att staden slutar att bygga fullmåttshallar som är till just för idrottsföreningarna och där de kan tävla på elitnivå.

Här måste staden ta sitt ansvar gentemot idrottsföreningarna. Föreningslivet ska kunna lita på Göteborg.

Demokraterna i Göteborg genom Martin Wannholt

IDROTT OCH FÖRENINGSLIV Vi tar både bredd och elit på största möjliga allvar. För oss är idrott ingen lek. Föreningarna i Göteborg gör en viktig insats för att bidra till folkhälsan, integrationen och för att sprida glädje i samhället.

Därför delar vi idrottsrörelsens oro över de rödgröna och Alliansens planerade rivning av Lisebergshallen för att ge plats åt Västlänken. Även Valhalla riskerar att rivas innan det finns ersättningshallar. Det är inte den utvecklingen vi behöver när allt fler göteborgare tränar och håller igång.

Om idrotten ska lyckas med sin viktiga samhällsinsats så måste det finnas någonstans att utöva sin idrott. Vi vill ge göteborgarna möjlighet att idrotta och hålla igång hela livet, högt upp i åldrarna.

Att-göra-lista för Idrott och föreningsliv

• Vi ska bilda ett Idrottspolitiskt råd i Göteborg, bestående av fem representanter från idrottsförbund där även Idrotts- och föreningsförvaltningen och Västra Götalands Idrottsförbunds chefer ingår. Avsikten är att ge råd till beslutsfattare inför beslut i nedanstående frågor.

• Vi vill verka i samklang med Riksidrottsförbundets strategi för Svensk idrott 2025, där de pekar på kommunernas utmaningar för föreningsidrotten.

• Livslång idrott. Vi vill underlätta verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta under hela livet.

 • Vi vill hålla nere kostnaderna för klubbarna.

• Vi vill nå nya grupper t.ex. nyanlända och tjejer med utländsk bakgrund.

• Vi vill utveckla idrottens viktiga koppling till skolan så att det blir lätt för förbund och klubbar att få eleverna att prova på idrott.

• Vi vill bygga bort kön till tider i anläggningarna i Göteborg.

• Vi vill bygga fler fullmåttshallar. Det byggs idag små salar för idrott i anslutning till skolor när förbund och föreningar är i stort behov av idrottshallar som har "fullmått" (med linjerat innermått 40 x 20 meter).

• Vi vill att förbunden och klubbarna, genom det idrottspolitiska rådet, ges möjlighet att vara med och påverka redan i förstadiet när det ska byggas en idrottslokal för skolan. Idag saknas en samordning för besluten inom staden. Det ska ske genom att det idrottspolitiska rådet inventerar vilka skolor (kommunala som friskolor) som har elever i årskurserna 1-9 och som idag inte kan erbjuda en fullmåttshall till eleverna på dagtid och föreningslivet på kvälls- och helgtid.

• Vi vill att det snabbt beslutas om en idrottens anläggning motsvarande Lundby Strands fem hallar och att denna byggs under mandatperioden på en centralt belägen tomt.

Vägvalets genom Claes Westberg

Jag kanske skall börja med att säga att jag själv har haft fem barn som har varit aktiva inom idrottsrörelsen och hur jag har beundrat alla de ledare och andra som oegennyttigt lag ner en massa tid och jobb på att fostra barnen i idrott. Idrottsrörelsens insatser har ett högt positivt värde i Göteborg  och är svårt att prissätta dess insatser. I tider när det allmänt talas om -"vad fan får jag för pengarna", tillhör definitivt idrotten det som borde prioriteras i kommunen. Vi anser också att hanteringen av Lisebergshallen är under all kritik och att ersättningshallar måste fram. Man har vetat sedan 2012 att Trafikverket avser att riva Lisebergshallen och inte reagerat. Förhoppningsvis får vi väljarna förtroende att stoppa Västlänken och då kan hallen vara kvar.  

Kommer Ni att utgå från RF:s strategi för Svensk idrott 2025?

Där slår de fast att utmaningarna fram till 2025 är att;
Behålla tonåringar
Hålla nere kostnader för klubbarna
Nå nya grupper t ex nyanlända och tjejer med utländsk bakgrund
Bygga bort kön till anläggningar i storstaden

Vi ställer gärna upp på de utmaningar som RF anger. Vad avser att bygga bort kön till anläggningar är det ju svårt att göra över en natt och är en resursfråga som vi får ta upp i vår budget som presenteras i maj hur mycket pengar som vi föreslår till detta. 

Hur ser Ni på att ordet idrott skrivs in i plan och bygglagen (PBL) och med det säkerställer att kommunen tar med idrotten i samhällsplaneringen och planerar in idrottsytor när nya bostadsområden byggs och befintliga utvecklas?

  1. Hur ser Ni på en bättre intern kommunikation mellan de olika delarna i stadens organisation?

Bristen på samordning när det i stadsdelarna byggs idrottsidrottshallar som blir för små för att kunna användas av föreningslivet på kvällar och helger. Skolornas idrottsundervisning blir av en högre kvalité i fullmåttshallar (40x20) och ger möjlighet för våra klubbar att bedriva sin verksamhet när skolan stänger för dagen. Idag bollas vi förbund vid frågan ”hur ska idrottshallen se ut” när det planeras nytt i stadens skolor mellan centrala/lokala politiker, skolan, IOFF, HIGAB och lokalförvaltningen.

Det är en statlig fråga om man skall ändra i PBL så att idrottsytor ingår, men vi har inget emot att man gör det. Vi skall dock komma ihåg att där står redan inskrivet i PBL om skolor och förskolor och det är ju inte alltid de kommer med i alla fall. Vad avser specifikt idrottshallar, kan ju inte det skrivas in i PBL, utan det är ju upp till kommunen att bestämma hur många sådana som skall byggas. Dock håller vi med om den dåliga samordningen mellan stadsdelsförvaltning, lokalförsörjningsförvaltningen, SBK, Higab etc. Den drabbar ju också både skolor och förskolor och kommer till den en del att lösas av den gemensamma skol- och förskoleförvaltningen, men Vägvalet vill gå ännu längre och se över kommunens splittrade organisation med en delade ansvarsområden och en massa bolag hit och dit.

I samma anda som ovanstående behöver vi er input kring idrottsaktivitetsytor, bollbingar och fotbollsplaner i nyplanerade områden.

I påfallande många nyproducerade områden saknas det helt utrymmen för ovanstående. Med stor sannolikt skulle detta kunna ordnas till en mycket låg kostnad om det fans med i planarbetet redan från början.

Vill Ert parti ge löftet att verka för att det från 2018 alltid byggs fullmåttshallar när skolan ska ha en ”idrottssal”?

Era svar kommer att presenteras allt efter att vi får in dem på våra tre förbunds hemsidor och inom våra sociala medier.

Vi vet inte varför man inte bygger fullmåttshallar. Vet ni det? Det kanske är en ekonomisk fråga, men hur mycket mer kan det kosta?

På vår hemsida vagvaletgbg.se hittar du vår budget för 2018, där vi i mer detalj beskriver vårt program inom olika områden. Vi är ett parti som sätter medborgarinflytande högt och om ni har egna förslag på vad vi kan göra för att skapa bättre förutsättningar för idrotten, är vi förstås mycket intresserade av dessa och kommer att överväga att arbeta in dem i våra kommande program.  

Claes Westberg

Moderaternas svar genom Mathias Bred

Kommer Ni att utgå från RF:s strategi för Svensk idrott 2025?

Där slår de fast att utmaningarna fram till 2025 är att;
Behålla tonåringar
Hålla nere kostnader för klubbarna
Nå nya grupper t ex nyanlända och tjejer med utländsk bakgrund
Bygga bort kön till anläggningar i storstaden

Svar:
Moderaterna ser idrottsrörelsen som en av det svenska samhällets starkaste tillgångar. Vi arbetar aktivt med att inte bara behålla utan även få fler tonåringar att engagera sig i svensk idrott. Vi oroas av tecknen på att unga människor delas upp i ett A- och ett B-lag när det gäller fysisk hälsa. En del ungdomar tränar mycket, medan andra är stillasittande. Den senare gruppen tycker vi att det är särskilt viktigt att nå. Moderaterna vill ha fler idrottstimmar i skolan och vi har föreslagit en särskild satsning på mer idrott i fritidsverksamheten. Vi tror att även föreningarna gynnas av idrott får större plats i ungas vardag.

Självklart skall kostnaderna för klubbarna hållas nere. Klubbarna ska känna stöttning och support från samhället. Det administrativa trycket på klubbar kan göras mindre. I Göteborg har Moderaterna tillsammans med övriga Alliansen varit emot det nya systemet med registrering av personnummer för varje medlem och allt det merarbete det har skapat. Det är inte konstigt att det har sökts mindre föreningsbidrag från stadens klubbar. I dagsläget vet vi att köerna som finns i Göteborg är ett stort problem för föreningarna, självklart vill vi minska köerna så mycket som möjligt.

Moderaterna prioriterar kampen mot utanförskapet. Detta utanförskap avspeglar sig även i barns och ungas idrottande. Idrottsrörelsen har en särskilt viktig roll när det gäller integration. Många som kommit till Sverige som invandrare vittnar om att idrotten snabbade på deras integration i det svenska samhället. Politiken kan göra sitt för att underlätta för idrotten att verka integrerande. Men de bästa initiativen kommer ofta ute i föreningarna. Moderaterna vill se ett handslag, en tydligare samverkan, mellan föreningsliv och politik, för att idrotten ska nå fler unga.

När det gäller tjejers idrottande vet vi genom forskning att det finns en ekonomisk snedfördelning kopplat till kön. Moderaterna vill stärka jämställdheten inom svensk idrott.

Hur ser Ni på att ordet idrott skrivs in i plan och bygglagen (PBL) och med det säkerställer att kommunen tar med idrotten i samhällsplaneringen och planerar in idrottsytor när nya bostadsområden byggs och befintliga utvecklas?

Moderaterna är medvetna om att idrotts- och folkhälsoaspekten ofta får för låg prioritet när en storstad som Göteborg växer. Bristen på anläggningar och köer hade ofta kunnat undvikas om idrotten planerats in i planerna. Men vi menar också att det överlag finns för många och för detaljerade regler som motverkar byggande i Sverige. Därför tror vi inte på att göra plan- och bygglagen mer specifik. Ytterligare regler att uppfylla skulle kunna hämma byggandet

Däremot tror vi på att oftare använda de lokala planprogrammen där riktlinjerna för byggande i ett visst område dras upp. Där går det att bättre än idag betona vikten av att idrottens- och folkhälsans intressen planeras in när nya områden bebyggs.

  1. Hur ser Ni på en bättre intern kommunikation mellan de olika delarna i stadens organisation?

Moderaterna menar att Idrotts och föreningsnämnden i Göteborg hittills ofta har fått se ärenden först då det varit för sent att komma med några större förbättringar. Vi vill att idrotts- och föreningsnämnden ska få säga sitt tidigare till exempel när nya områden i staden ska bebyggas.

b) I samma anda som ovanstående behöver vi er input kring idrottsaktivitetsytor, bollbingar och fotbollsplaner i nyplanerade områden.

Moderaterna vill se fler möjligheter till spontanidrott. Det är en viktig hörnsten för att stärka folkhälsan. Här finns utrymme för nytänkande. Det skulle till exempel vara intressant med anläggningar och platser som stimulerar äldre till mer spontanidrott.

Föreningslivet kan spela en viktig roll för att skapa fler ytor som lockar till spontanidrott. I Kanada är det till exempel vanligt att framgångsrika klubbar stöttar lokalsamhället genom att bygga och underhålla idrottsaktivitetsytor som är öppna för allmänheten.

Vill Ert parti ge löftet att verka för att det från 2018 alltid byggs fullmåttshallar när skolan ska ha en ”idrottssal”?

Det är svårt att lova då det råder generell brist på idrottshallar. Det viktiga är att det byggs fler anläggningar för motion och för skolidrott. Att det oftare ska vara fullmåttshallar är självklart en bra målsättning, men ibland kan en mindre hall vara att föredra framför ingen hall.


Mathias Bred


Författare: Ulf Widell