2009-10-01 07:35

På hemmaplan igen

Iksus Ina Rhöös, en av Sveriges mest rutinerade backar, är tillbaka i Sverige och Elitserien efter två år i Schweiz och Dietlikon.  Innebandy.se har intervjuat Ina om livet i Schweiz, VM och Iksu.


Ina Rhöös.
Arkivfoto: Bildbyrån

Var det självklart att du skulle hamna i Iksu när du kom tillbaka från Schweiz?
- Det var självklart eftersom jag hade skrivit på ett treårskontrakt med Iksu och mitt i det blev jag utlånad till Dietlikon. Jag pluggade i Umeå och tog två sabbatsår.

Vad var det bästa respektive sämsta med dina år i Schweiz?
- Jag saknar mest möjligheten till att göra de utflykter jag gjorde i Schweiz, som är ett litet land med flera länder runt omkring utan större avstånd. Jag hade bil och var till exempel i Milano och Frankrike. Jag tycker om att vandra och det fick jag möjligheten att göra i Schweiz.

- Min knäskada var det sämsta med Schweiz. Det började med en förmodad överansträngning och jag vilade i 12 veckor. Sedan upptäcktes det att jag hade extra bindväv i knäet och jag fick en knöl och kunde då inte böja knäet. Precis innan Europacupen opererades jag och tog mig inte tid för rehab ordentligt. Därefter fick en smäll i början av januari med en kraftig uttänjning som följd. I slutet av februari slog jag upp skadan och då var säsongen förbi. Jag missade slutspelet och cupen, det var verkligen en riktig skitsäsong.

Hur är status på skadan nu?
- Jag tog ledigt från jobbet hela sommaren och tränade som en tok. Min fystränare la upp ett program efter mina förutsättningar och det var verkligen bra för mig. Nu har jag inga känningar alls och styrke- och uthållningsmässigt är jag tillbaka. Eftersom jag har spelat i en sämre liga i två år, har jag tappat tempo och även självförtroende. Får jag tillbaka den känslan jag hade innan jag åkte kommer jag höja mig ytterligare.

Jämför innebandyn i Schweiz och Sverige!
- Det är en ganska stor skillnad. I Dietlikon hade vi två bra femmor och två mindre bra som knappt skulle ha platsat i de sämre elitserielagen.  På grund av detta var det ibland lågt tempo på träningarna. Första säsongen hade vi nog bara en helplansträning! Vi tränade nästan bara på halvplan med många korta pass. Det blev jag ganska fascinerad av, eftersom vi i Sverige gärna spelar med längre passningar blandat med korta.

Du gjorde comeback i landslaget i augusti, hur var det lägret som helhet?
- Det var färre träningar är vad jag hade hoppats på själv. Däremot hade vi mycket mental träning vilket var oerhört nyttigt . Jag tänker på damlandslaget i fotboll, som när det nu senast gällde som mest, inte presterade. Vi är i en liknande situation. Folk förväntar sig att vi ska vinna lätt över många lag och det gäller att kunna prestera trots höga förväntningar. Vi måste kunna föra matcherna och prestera på topp, för de andra lagen är inte så dåliga som alla tror.

Det förekom en del kritik i och med uttagningen av dig, då du har varit skadad en stor del av våren, att du blev uttagen för gamla meriter. Hur tycker du det gick på lägret?
- Jag tror att anledningen till att jag fick vara med är att jag har varit med länge i Jan-Erik Vaaras landslag  och vet hur landslaget spelar. Vaara vet vad jag går för och jag var borta ur truppen på grund av skadan och inte att jag spelade jag mig ur truppen. Jag och Vaara har dessutom haft kontakt under hela förra säsongen trots skadan. 

- Det var kul att få chansen och att jag var värd att testas igen efter mitt skadeuppehåll. Jag hade ingenting att förlora och är nöjd med min insats. Under mitt första år i Schweiz spelade jag i landslaget och fick då kritik att jag hade tappat tempo, men det tyckte inte Vaara nu. Jag tror att jag förstärkte mina chanser till VM, för Vaara tyckte det gick bra för mig på lägret i alla fall. Det är alla spelares dröm att få spela VM på hemmaplan och jag hoppas vara med där.

 

Ina Rhöös är tillbaka i Iksu. Arkivfoto: Bildbyrån.


Vad tillför du landslaget?
- Rutin från stora mästerskap och som spelare är jag en offensiv back med defensiva kvalitéer.

I ett lag finns ofta inofficiella ledare, vilka är det i landslaget?
- Hermine Dahlerus är väldigt rutinerad och bra både på och vid sidan av planen, Lisah Samuelsson och Josefina Eiremo har liknande roller.

Var det någon spelare som imponerade mer på dig?
- Jag tycker att Elin Tjärnström har blommat ut när jag har varit i Schweiz. När vi tränade på hög press var hon riktigt, riktigt bra. Victoria Wikström har jag aldrig spelat med tidigare och jag hade hört att hon hade utvecklats mycket. På lägret fick jag verkligen se vad hon gick för.

VM spelas i Västerås i december. Hur kan den turneringen öka intresset för daminnebandyn i stort?
- VM i Singapore var häftigt som spelare, men det var i stort sett tomma läktare. I Sverige är innebandyn betydligt större och Västerås är en innebandystad. Det är en stor fördel. Många kommer nog att åka ner från Umeå för att det är just innebandy-VM.

- Vi förväntas vinna, men jag hoppas att vi kan göra det genom anfallsglad innebandy. Då får säkert många ett fortsatt intresse för daminnebandyn och tar sig till hallarna för att se Elitserien.

Herrarnas division 1 lockar fler åskådare än Elitserien gör, hur kan damspelarna marknadsföra Elitserien?
- Det handlar mycket om marknadsföring över huvudtaget, att eventgrupperna gör sitt. När vi hade premiärhelg i Elitserien spelade också Björklöven och Dalen matcher vilket var olyckligt. Jag tror på att dela ut många fribiljetter till sådana som inte vanligen går på innebandy. Kanske kommer de tillbaka när de märker hur roligt det är. Intresset måste upp och man måste börja någonstans.  När Dalen har hemmamatch tapetserar de affischer över hela stan, vilket ger resultat.

- Sedan är det jättetråkigt att det står så lite om daminnebandy i tidningar, speciellt i Innebandymagazinet. Läser man hela tiden om Niklas Jihde så blir han en stor idol, men man får sällan läsa om damspelare. Vi behöver profilera damspelarna bättre.

Iksu har fullkomligt krossat sitt motstånd hittills i serien. Är ni bättre än någonsin?
- Vi är bra, det kan jag säga. Vi har en otrolig bredd i laget och på pappret har vi ett riktigt bra lag. Det gäller att visa det på planen också. Nu har vi inte mött de förväntade topplagen än, men det har sett bra ut hittills. 

Vilka lag blir era största konkurrenter till SM-guldet?
- Falun har en riktigt bra trupp i år och Balrog har oftast haft en stark trupp och trots att de har tappat flera spelare kan de utmana. Om vi och andra lag klarar av att hålla ett bra tempo på tre femmor mot Balrog, tror jag Balrog får det tufft.

Iksu har en väldigt bra backbesättning. Hur känns den konkurrensen?
- Alla våra backar skulle platsa i vilket annat lag som helst och det är ju lite tråkigt att backar som är elitseriemässiga hamnar på bänken. Man känner att man alltid måste prestera för att få spela. Vi har ett samarbete med Iksu Ungdom vilket medför att alla får speltid.

I helgen möter ni Huddinge och Täby. Vad tror du om era möjligheter till poäng?
- Jag har aldrig mött varken Huddinge och Täby, men jag har förstått att Täby är bättre mot bättre motstånd och har svårt att föra spelet själva. Vi har goda möjligheter till full pott och målet är självklart 6 poäng. Spelar vi som vi kan, ska 6 poäng inte vara några problem. Vår målsättning är att placera oss högt upp i serien och då ska vi vinna dessa matcher.

Författare: Gittan Gunnarzon Ahonen