2009-10-13 15:45

Hektiskt för nygammal materialare

Ett nygammalt ansikte har dykt upp i landslagsledningen inför VM. Belinda Holmqvist tar nämligen över som materialare.


Belinda Holmqvist.

Linda Larsson får inte jobbet som materialare och sitt privata jobb att gå ihop tidsmässigt, och därför kliver Belinda Holmqvist in som materialare under hösten och över VM.

Men hon vet vad som väntar. Hon har både spelat (mellan 2000 och 2003) och varit materialare (mellan 2003 och 2005) i landslaget.

– Efter VM 2003 var jag tyvärr tvungen att sluta spela innebandy för jag har en ledsjukdom som gör att jag är begränsad. Egentligen ville läkarna att jag skulle sluta tidigare men jag ville spela VM så jag fick dispens, men sedan var jag tvungen att lägga av för mitt eget bästa, berättar Belinda Holmqvist som gick direkt från spelare till materialare i landslaget.

– Förbundskaptenerna Kristina Landgren och Åsa Karlsson frågade om jag var intresserad av att jobba som materialare och det var jag absolut. Jag såg min chans att få vara med i landslaget när jag inte fick spela själv, så det var roligt.

Det var en speciell riktningsförändring, att gå från spelare till materialare i landslaget. Hur fungerade det rent praktiskt?
– Jag kände förbundskaptenerna väl eftersom jag hade spelat i landslaget i flera år och jag kände den tidigare materialaren bra, så det fungerade jättebra. Det var ett svårt beslut att ta när jag skulle sluta med innebandyn, men att vara kvar i landslaget blev en bra bearbetning av det beslutet.

Det måste vara tufft att inte få avsluta spelarkarriären när man själv vill?
– Det var jättehårt och det tog lång tid att smälta det. Man var innebandyspelaren Belinda Holmqvist och helt plötsligt var man inte det längre, det var en tuff omställning. 

 

Belinda Holmqvist i landslagsdressen. Arkivfoto: Bildbyrån.


Belinda Holmqvist, som berättar att hon var en tvåvägsspelande forward under sin aktiva karriär, spelade med Södertälje IBK i hela karriären. Hon spelade VM 2001 och 2003 och var med som materialare i VM 2005. Efter det har hon tränat Södertäljes damlag i två år innan hon ifjol tränare ett flicklag.

– Det var spännande att gå från högsta till lägsta nivån och testa på det också. Den här säsongen hade jag egentligen inte tänkt göra någonting, tills jag fick jag det här erbjudandet, berättar Belinda.

– Jag tänkte fram och tillbaka eftersom jag vet att det är mycket jobb, men det var egentligen inte så svårt. Man vill vara med i hetluften.

Och hemma-VM i Västerås kanske var en bra morot?
– Det lockar självklart. Jag hade biljetter till finalmatcherna med ett gäng kompisar, men nu får man första parkett nere vid sargkanten istället och det är mycket roligare. Jag ska först och främst vara med över VM, sedan får vi se.

Du kommer in med ganska kort varsel i ett landslag som bytt många spelare sedan 2005, hur blir det?
– Det känns lite så där skrämmande för jag vill absolut inte komma in och störa truppen. Jag ska försöka smyga in och se till att allt är som vanligt. Det är många nya spelare som jag inte känner, men jag tror det ska gå bra ändå.

Du var materialare i VM 2005, hur intensiv är en VM-turnering för dig?
– Det är intensivt. Det är jobb från tidig morgon till sen kväll. Det är en utmaning att hålla ordning på allt.

Behöver man vara en perfektionist som det sägs att materialare behöver vara?
– Ja, och man måste vara lite kontrollfreak också. Spelarna ska inte märka av mig som materialare. Man ska serva dem så att de kan koncentrera sig på sitt: att spela och vinna matcher. Det ska inte finnas några störande moment för spelarna och en av mina uppgifter är att se till att de inte finns.

Staben kring Jan-Erik Vaara:
Martin Olofsson, matchcoach
Gunnar Bonnedahl, scoutingansvarig
Anette Rådström, koordinator

VM-guide på innebandy.se


Författare: Jonas Gustavsson