2009-03-20 14:36

97:orna – en rekordkull

Sista åren på 90-talet föddes det färre barn än på mycket länge i Sverige. Någon kraftig dipp i innebandyns licensstatistik märks dock inte. På pojksidan är till och med 97:orna årgången med flest spelare just nu.
 


I slutet av 90-talet märktes en nedgång när det gäller barnafödandet i Sverige. I antalet licensierade innebandyspelare märks dock inte nedgången. Foto: Kenneth Strignérus.


 
Från 1997 och några år framåt märktes en klar minskning i barnafödandet i Sverige. Det föddes då runt 95 000 barn per år. Det kan jämföras med åren 1990 och 1991, då det föddes över 130 000 barn i Sverige.

– Det här är förstås sådant som påverkar utövarantalet inom både innebandyn och andra idrotter, konstaterar Mattias Hjelmberg som är utvecklingschef på Svenska Innebandyförbundet.

Barnen som föddes åren före millennieskiftet närmar sig nu åldrarna som utgör innebandyns bredaste utövarbas (12-15 år). Någon nedgång märks dock inte hos innebandyn.

På pojksidan är det till och med så att 97:orna är den största årgången av alla med över 7 700 spelare i landet. Av alla pojkar födda 1997 i Sverige är det rekordhöga 16,6 procent som spelar innebandy.

– Det är mycket glädjande att vi är så starka bland 97:orna. Var sjätte 12-årig pojke i Sverige spelar innebandy. Ändå finns det barn som inte får möjlighet att spela på grund av hallbrist, säger Hjelmberg.

Bland flickorna är det årgångarna 1994 och 1995 som har flest spelare. Där ligger antalet på strax över 3 000 spelare per år.

 


Den blå kurvan visar antalet licensierade pojkar per ålder.
Den röda kurvan visar antalet licensierade flickor per ålder.

 


Författare: Klas Pettersson