2009-05-02 10:30

Rock’n’roll-innebandy i Norge

Andreas Elf spelade den gångna säsongen i norska Greåker där han både vann mästerskapsguld, poängligan och dessutom blev årets spelare. För innebandy.se ger han sin syn på norsk innebandy.

Säsongen kan summeras i en enda stor framgång för Andreas Elf. Det blev alltså seger i den norska poängligan och guld i mästerskapet med sin klubb Greåker, och dessutom blev han utnämnd till årets spelare.

Plus att han fick spela landslagsinnebandy i Finnkampen i februari.

– Det har varit ett jäkligt bra år för mig. Det har varit roligt och jag har fått tillbaka glädjen till innebandyn. Jag har fått vara skadefri och det har fungerat bra både personligen och med laget, så jag har inget att klaga på, berättar Andreas Elf för innebandy.se.

Hur förklarar du alla framgångarna?
– Vi hade ett bra lag och vi spelade bra under den första halvan av säsongen, så vi kunde spela avslappnat under den andra halvan. Vi kunde träna ner oss lite och toppa upp oss till slutspelet, och det var det som gjorde att vi kunde ta både serien och slutspelet.

 

Andreas Elf, här i landslagsdressen, har haft en kanonsäsong i norska Greåker. Arkivfoto: Bildbyrån.


Men frågan är då hur bra norsk innebandy egentligen är. Det är givetvis en svår fråga att svara på, men Andreas Elf ger i alla fall sin syn på saken.

– Det är lite upp och ner. Ibland är den bra, ibland mindre bra, men det kändes som att bottenlagen faktiskt utvecklades under säsongen. Det var skillnad på att möta bottenlagen i början och i slutet av säsongen. De förstod att deras chans var att spela taktiskt, defensivt och ligga på kontringar, och det taktiska är det som normalt brister. Det är lite som med finnarna, alla vill inte lära sig att spela taktiskt utan man vill spela lite mer rock’n’roll-innebandy. Norrmännen har lite sämre tålamod än vad svenska spelare har. Jag brukar säga att norsk innebandy är som finsk innebandy, fast ett snäpp sämre.

Men rock’n’roll-innebandy måste vara underhållande för publiken?
– Jo, det är det säkert, men det handlar ju om att vinna också. Så länge det är effektivt så fungerar det, och en del lag klarar av att spela så, men absolut inte alla. Gör man många mål gör det inte så mycket om man släpper in många mål också, men låser sig offensiven så är det kört.

Andreas Elfs lag Greåker vann den norska grundserien och slutspelet, och är Norges bästa lag. Men hur hade laget klarat sig i SSL?

– Det är svårt att säga. Vi fick föra de flesta matcherna i serien och det hade nog blivit stor skillnad om man hade mött SSL-lag, för då hade vi kanske fått backa hem och kontra. Jag tror att det hade blivit tufft för oss att spela i Sverige, menar Elf.

Publikmässigt då, hur är det i Norge?
– De har svårt att få publiken till arenorna. Man får vara glad om det är 250 personer i publiken, så där har man något att arbeta med. Men de försöker, så jag hoppas att det någon dag ska kunna bli bättre. Men man ska komma ihåg att snittet i hockeyn inte är så mycket bättre, och kulturen med lagidrotter där boll och klubba är inblandat finns inte. Jag tror att det tar många år innan man får folk att inse att innebandy är roligt att titta på.

Vad menar du med att ”klubba och boll”-kulturen inte finns?
– Ser man på hockeyn så finns den djupt rotad i både Sverige och Finland, men den finns inte i Norge. Fotbollen är den stora lagidrotten här, sedan är det mest individuella sporter som är stort. Inga idrotter med klubbor är populära här. Jag tror att innebandyn kan gå framåt men jag tror att det kan ta tid.

Har du ändå märkt av ett innebandyintresse i landet?
– Jag tycker nog att det finns, speciellt här nere i södra Norge och längs gränsen. Nästan alla lagen är här nerifrån och där finns ett intresse, men det är som jag säger, kulturen finns ändå inte riktigt här.

Har du som svensk spelare fått någon speciell respekt i Norge?
– Det tycker jag absolut. Man har fått respekt från motspelarna i form av att de spelar hårt mot mig eftersom de vet vem jag är. Medspelarna lyssnar på mig för jag kan det taktiska, och det vill de lära sig. Till och med de äldre lyssnar på mig, den respekten kanske man inte hade fått av äldre svenskar om man säger så.

Du menar att du har kunnat lära dina lagkamrater en del?
– Jag är väl inte supergammal, men jag har varit med ett tag, spelat i landslaget och haft många bra tränare, och i alla de här bitarna ligger Sverige långt före Norge och det märker man också. Jag tror jag bidragit med en hel del i Norge faktiskt.

Men det blir ingen fortsättning i Norge för Andreas Elf, trots säsongens succé. Istället bär det av hem till moderklubben Mullsjö. Västgötarna åkte som bekant ur SSL via kvalspel för några veckor sedan, och därför blir det spel i division ett för Elf.

– Jag hade väl hellre spelat i SSL men jag har haft tankarna på Mullsjö hela tiden, och nu har man också en ny hall och man har en intressant satsning, så det ska bli skoj, menar Andreas Elf.

Författare: Jonas Gustavsson