2016-06-03 06:17

Lundmark: SIU-modellen kommer ge flera landslagsspelare


Andreas Lundmark i IBF Borlänge. Foto: Anton Rosenblad

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) har fått kritik för att den urvattnar elitinnebandyn. Det är något som damlandslagets förbundskapten Andreas Lundmark helt avvisar.
– Det kommer bara bli ett större urval framöver, säger han. 

Andreas Lundmark kombinerar jobbet som förbundskapten i damlandslaget med att träna IBF Borlänges flickor 03/04 och 07/08. I de två flicklagen arbetar tränarstaben mycket enligt SIU-modellen – vilket Lundmark är säker på kommer gynna innebandyn i framtiden.

– Jag älskar SIU-modellen. Man koncentrerar sig på människan och spelarna. De stegen måste man gå för att bli en landslagsspelare. Har man en modell som hjälper föreningar och ledare tror jag att vi bara kommer få flera landslagsspelare. Annars utsorteras spelare på vägen. Det kommer bara bli ett större urval framöver, säger han.

Under de fem åren som SIU-modellen har funnits har det framkommit kritik mot att elitinnebandyn urvattnas och att unga spelare inte får chansen att satsa och bli bättre i tidig ålder. Även det ställer sig Lundmark tveksam till.

– Jag tror inte man ser till helheten, bara till talangen som utvecklas till en fantastisk innebandyspelare. Men det finns otroligt många som behöver utveckla mer än bara talangen. Det krävs mer för att bli en landslagsspelare. Det ska finnas en apparat runt en själv för att lyckas och omgivningen måste fungera bra. Och SIU-modellen hjälper individer att klara av det. Det är bra att det till exempel börjar komma krav på att gå utbildningar.

Lundmark menar att det är föreningarna, distrikten och även förbundets ansvar att börja ställa krav. Att hitta ideella ledare kan vara svårt, och då kan det bli så att de som väl blir ledare inte får de kraven på sig som måste till för en korrekt utveckling.

– Jag tror absolut att föreningarna måste ställa krav på sina ledare. Att man har en policy i föreningen hur man ska jobba med utveckling. Men jag kan också förstå föreningen som är rädd att tappa ledare. Det är svårt att lösa.

Vad gör ni i IBF Borlänge för att motivera spelarna?
– Vi sätter mål ett-två år framåt för att det ska bli lätt att fortsätta. De är i en känslig ålder. Nästa sommar åker vi till Prag, sådana saker planerar vi för att få tjejerna att fortsätta.


Författare: Anton Rosenblad