2009-07-08 08:45

VM-analys: Tjeckien

Tjeckien blev till slut fyra i VM efter att ha förlorat mot Finland i semifinalen och Schweiz i bronsmatchen, men Mikael Karlberg tycker att Tjeckien är på rätt väg och att man vågar spela efter sin spelidé.

Och det finns mer utrymme att utvecklas.

Tjeckien har ett eget spel, är bra i kontringsspelet och spelar dessutom med stor energi. Det var konklusionerna som Mikael Karlberg drog efter VM.

– Jag tycker att Tjeckien verkligen är på väg framåt. De har gjort framsteg och de har utvecklat sin modell för att göra den bättre, säger Karlberg.

 

Mikael Karlberg berömmer Tjeckien eftersom de har ett eget spel som de hela tiden utvecklar. Foto: Peter Skaugvold.  


Framförallt kontringsspelet är utmärkande för Tjeckien. Talande var inte minst Tjeckiens målchanser mot Finland i semifinalen. Totalt hade Tjeckien 23 avslut mot mål, och 13 av dem tillkom efter en kontring – nio direkt på kontring, och ytterligare fyra avslut efter returer efter skott på en kontring.

Ett mönster i kontringarna är att Tjeckien levererar minst ett diagonalpass.


Special Tjeckien: Spelvändningar

Ett adelsmärke i Tjeckiens spel är de snabba spelvändningarna.
 
Försvarsspelet utmynnar i kontringar som är Tjeckiens farligaste offensiva hot. Kontringarna startar oftast med en passning längs samma kant som följs av ett pass in i mitten. Ett annat vanligt sätt att starta kontringarna med är att dribbla och sedan passa in bollen i mitten. Ett tredje är pass in i mitten och sedan ut på kant.
 
Kontringar sker i första hand via spelvändningar samma kant eller via dribblingar direkt vid bollvinst. Består i första hand av en passning in i mitten. Det kan också vara passning längs samma kant, eller en passning ut från mitten ut på kanten. De flesta kontringar består bara av två moment. Max är fyra moment. Tre moment kan också förekomma.

 

Special Tjeckien: Försvarsspel

Tjeckien spelade på olika sätt i försvarsspelet under VM. Dels spelade man ett styrspel med 2-1-2, och dels med mer traditionellt 2-2-1.
 
Exampel 1:
2-1-2 styrspel där högerforward kliver. #10 Pavel Kozusnik jobbar i första hand med att stänga sin kant, men att i nästa skede styra bollen ner i eget vänster hörn. Centern #12 Radim Cepek har ett stort ansvar att skära av diagonalytan bakom #10 Pavel Kozusnik.
Exempel 2:
2-2-1-liknande uppställning där spetsen kan styra åt båda hållen. #4 Ondrej Fojta hamnar olika högt upp i banan beroende på motstånd. Det är relativt enkelt att spela sig förbi honom. Mittfältarna (#11 Tomas Sladky och #8 Martin Richter) jobbar hårt längs mittlinjen med att stänga den kant man bestämt. Kan stänga åt olika håll. Vanligast är dock att stänga vänster kant. Kan ha liberofunktion med back.

 
Läs även
VM 2008 under luppen
VM-analys: Flest mål efter etablerat anfallsspel


Författare: Jonas Gustavsson