2012-01-06 16:25

I fokus: Emil Julkunen

Igår avgjorde Emil Julkunen en match för sitt Pixbo Wallenstam inför drygt 10 000 åskådare. Mölnlyckesonen har varit Göteborgsklubben trogen under hela karriären och drömmer om en plats tillsammans med Hellgård och Jihde.

Vårsolen strimmar in över hustaken i Mölnlycke och klockan har inte ens hunnit bli lunch. Emil Julkunen springer runt tillsammans med kompisarna och lirar innebandy på vändplatsen utanför föräldrarnas hus. Det var alltid så. Var det inte inlinehockey, var det innebandy ute på gatan som gällde.

– Vi spelade jämt då vi var små. Jag började redan som liten och även brorsan (Isak Julkunen, RIG Umeå IBF) var med hela tiden också och sprang runt även om han var pytteliten då var han bra då med, säger Emil Julkunen.

Redan när Emil var sex år gammal började han spela i Pixbo Wallenstam. Det är 15 år sedan och han har inte lämnat Rävarna sedan dess. Men Emil fick sin första innebandyklubba av sin pappa redan när han var nio månader gammal.

– Han hade spelat innebandy på lite lägre nivå och tyckte att jag skulle börja med det och det gick ju rätt bra får man väl säga. Det har alltid varit Pixbo som gällt för mig och jag skulle aldrig kunna se mig i någon annan klubbdress i den superligan, säger Julkunen.

Till årets säsong har Emil Julkunen fått sitt riktiga genombrott då han tillsammans med Göteborgsklubben tagit flera steg framåt i utvecklingen.

– Det har gått bra den här säsongen, helt klart. Ända sedan jag började i pojklagen har jag velat ta mig till a-laget och nu drömmer man väl om att få någon form av ikonstatus i klubben. Kanske kan man få tröjan upphissade som Jihde och Hellgård en dag. Jag vet att det är nästan orimligt, men man ska ju sikta mot stjärnorna.

Emil förklarar utvecklingen på förtroende från tränarna. Att först Vidar Jonsson och sedan David Jansson gett honom förtroende.

– Det har växt, jag har fått spela powerplay och boxplay, det har gjort att jag själv har fått det förtroendet för mitt egna spel som behövs. Det är så att om någon tror på det man gör så börjar man tro mer på det själv också. Även laget Pixbo Wallenstam har gått bra den här säsongen.

Laget tippades som ett klart slutspelslag, men har överraskat och hakat på i toppen av tabellen – detta så gott som utan fixstjärnorna Kalle Brännberg, men framför allt – Daniel Calebsson.

– Vi har ett grundspel som vi tror på och känner oss bekväma i det och vad vi kan. När sedan Kalle och Caleb har varit borta har andra spelare klivit fram istället. Alexander Andersson och Joel Rauswall är två som klivit fram och såklart är det viktigt att Peter Runnestig gör sina kassar.

Målvakten Jon Hedlund gör sin bästa superligasäsong i karriären.

– Han har varit väldigt bra och bjudit på makalösa räddningar. Ibland har man undrat hur han har gjort, han står helt plötsligt på en stolpe och sedan täcker han hela den andra, det är helt sjukt ibland.

Emil Julkunen i en match mot ärkerivalen, Warberg. Foto: Bildbyrån

Framgångarna för Pixbo och Emil har gjort att det i Göteborg visskas om landslaget.

– Jag har helt ärligt inte tänkt på det. Jag har hört att vissa tycker att jag borde få chansen, men tittar man på poängligan har jag åtminstone tio bra högerforwards före mig och då ska ju alla de ha chansen före.

Utanför innebandyn studerar Emil civilekonomi och jobbar extra på SEB-banken som kundtjänst i deras telefonbank. Sportintresset tar dessutom inte slut med innebandyn. Det är fotboll som gäller i allmänhet och Milan i synnerhet.

– På lördagar brukar det vara Premier League som gäller, men jag följer Milans matcher och har gjort det under en tid.

Tillbaka på innebandyplanen har Emil en kopia. Han delar hans efternamn och heter Isak. Hans fyra år yngre bror var med då allt började hemma i Mölnlycke på gatan. Nu spelar han i RIG Umeå IBF, men trots det hoppas Emil få återförenas med sin bror i Pixbo Wallenstam en dag. Klubben i familjens hjärta.

– Många säger att vi är kopior på planen. Vi har exakt samma speltid och jag ser mycket av mig själv i honom. Vi har ofta tävlat mot varandra, men jag är den första som blir glad om det går bra för honom.

Men om ni är kopior och han återvänder till Göteborg. Finns det inte en risk att en yngre och fräshare version av dig kan ta din plats i laget då?

– Det händer aldrig. Han tog ett vågat beslut att flytta upp till Umeå och jag hoppas att han lärt mycket av det och kommer hem till Göteborg senare. Han har tränat en del med laget och det är klart att man vill ju inte bli tunnlad av honom eller förlora mot honom, men skulle han en dag bli bättre skulle jag såklart vara glad för hans skull.

Så sent som igår fick du fira i din älskade Pixbo-tröja då du avgjorde matchen mot Linköping inför över 10 000 åskådare. Hur kändes det?

– Det va la gött att vinna i sudden. Vi borde ha vunnit efter full tid, men såklart var det skithäftigt. Det är något man tar med sig som en erfarenhet för livet. Vi slarvade när vi skulle stänga matchen så vi slarvade bort en poäng. Men skönt vi fick med två.


Författare: Daniel Karlsson