2010-01-01 11:05

Intensiva dagar under SDF-SM

Det blir intensiva dagar under SDF-SM i Linköping för förbundskaptenerna Marcus Holm och Thomas Eriksson som letar nu talanger till framtidens U19-damlandslag.

– Allmänt så brukar jag och Marcus säga att det är det roligaste som man är med på varje år. Det är verkligen en helg som andas innebandy, energi, passion och entusiasm, berättar Thomas Eriksson, assisterande förbundskapten i U19-damlandslaget.

Spelarna som spelar SDF-SM i Linköping 3-6 januari är 15 år och yngre, och det här är första steget för förbundskaptenerna att få se de nya talangerna.

– Om vi skiljer på distriktslags-SM för 15-åringar och 17-åringar så är det här tillfället i Linköping med 15-åringarna det första tillfället för oss att bekanta oss med de nya ålderskullarna. De har vi ingen koll på sedan tidigare, mer än i några enstaka fall, berättar Eriksson.

– Det är mest ett lära-känna-tillfälle där vi kollar på vilka spelare som är värda att följa och följa upp kan man säga. De är inte redo för U19-damlandslaget utan detta är spelare som kan vara med på sikt.

Kan man se landslagskvaliteter redan i den här åldern?
– Absolut, det kan man göra. Nu ska jag inte säga exakt, men generellt så är det inte många spelare som vi inte noterat under ett SDF-SM för F15 som har kommit med i U19-damlandslaget. Men sedan kan det hända mycket inom den grupp av spelare som vi tycker är värda att följa, och på ett och två år ändras mycket. Grundkvaliteterna vi tittar på handlar om rörelse, fart och teknik och det brukar vara samma spelare i 15-årsåldern som 17-årsåldern som visar upp de kvaliteterna.

Det är väldigt många matcher att följa, det blir många intryck på en gång, det måste vara tufft att se så många nya spelare på kort tid?
– Det är jättesvårt och jag ska inte säga att vi inte missar någon heller. Det positiva är att det är 15-åringarna vi tittar på, och de kommer få chansen att spela SDF-SM för 17-åringar också, så vi får chansen att se spelare två gånger innan de blir aktuella för U19-damlandslaget. Jag tycker att vi varje år åker därifrån med en lista med spelare som vi brukar vara nöjda med. 

 

Thomas Eriksson kommer att ha intensiva dagar under SDF-SM i Linköping. Foto: Bildbyrån.


Svensk innebandy är världsledande och fortsätter att utvecklas. Det märks inte minst på SDF-SM där standarden höjts genom åren.

– Den generella utvecklingen går framåt. Den individuella standarden är bättre både vad gällande teknik och fysik, och det har inneburit att det har blivit jämnare. Det finns bättre bredd och det blir jämnare lag. Lägstanivån har höjts betydligt de senaste åren. De starkare lagen vinner fortfarande, men det blir inte alls lika stora siffror. Det visar också att det organisationsmässiga på plan har blivit bättre, det är inte lika lätt att bara gå in och göra mål, säger Thomas Eriksson.

Har spetsen också blivit vassare?
– Spetsen har också blivit lite vassare, men generellt så har den höjts mindre än bredden. Det var lättare för fyra eller fem år sedan för individer att gå in och dominera, nu är det betydligt svårare.

Är det någon speciell aspekt i spelet för 15-åringarna som du vill se har gått framåt?
– Individen har gått framåt och blivit bättre både fysiskt och tekniskt, men den stora skillnaden mellan 15- och 17-åringar är lagspelet. Man skulle vilja se mer lagspel i 15-årsåldern, det är mer individernas insatser som avgör där idag. Det kopplas till passningsspel, passningsmottagningar och förmåga att kunna dra upp ett bolltempo, istället för att individer briljerar.

Och lagspelet är viktigt?
– Det är den utmaningen som man ser framåt, inte minst för landslagen. För att vinna VM om fyra tror jag inte att damerna måste bli individuellt bättre på att skjuta eller så, utan det handlar om att förbättra lagspelet för att hålla de andra nationerna bakom oss. Allt eftersom motståndet blir tuffare så måste man ha lösningar i en hel femma, och inte bara att individer gör allt.

Intrycken blir många i Linköping och att hålla koll på alla talanger när man inte kan se precis alla matcher är tufft.

– Det som framförallt brukar vara svårt är att bedöma spelare i lite sämre lag. De får kanske inte ha bollen så mycket och de spelar sina gruppspelsmatcher och åker ut, men det kan ändå finnas enskilda individer som är jättebra. De kanske inte får synas så mycket för att laget inte har så mycket boll så det är en tuff utmaning att hitta de spelarna. Det är alltid lättare att bli sedd när laget spelar bättre och man får spela fler matcher. Det gäller att lägga lite extra kraft på att se de sämre lagen, menar Thomas Eriksson.

– Vi är inte där för att se på lag eller spelsystem, vi tittar på individer. Det finns inget som säger att man inte kan vara bäst i Sverige bara för att man spelar i ett lag som inte överlever gruppspelet.

Kommer du och Marcus Holm hinna andas under de här dagarna i Linköping?
– Det här är verkligen helgen man inte hinner andas. Det är matcher från morgon till kväll och ändå ska man hinna äta och åka mellan hallar. Man vet att man missar tio minuter av en match när man äter, till exempel. Varje kväll sitter vi och försöker summera och uppdatera oss när intrycken är fräscha så det blir långa kvällar även när matcherna är slut. Det är världens roligaste helg men man känner efteråt att man har jobbat.


Författare: Jonas Gustavsson