2009-01-16 14:03

”För mig är innebandy livet”

innebandy.se har intervjuat Kim Fors som den här säsongen har blivit vice ordförande i Svensk Elitinnebandy, där hon ansvarar för damfrågorna.

Kim Fors är ett välkänt namn inom innebandy-världen. Från att själv ha spelat på elitnivå tog hon först steget till bestraffningskommittén i Stockholm. Och efter många år i styrelserummet blev Kim Stockholms Innebandyförbunds ordförande. En post som hon nu har bytt till vice ordförande i elitserieföreningen Svensk Elitinnebandy, där hon också ansvarar för damfrågorna.

Hur har du blivit bemött i din relativt nya roll som vice ordförande för elitklubbarnas förening Svensk Elitinnebandy?
– Damföreningarna vet nog inte riktigt vem jag är, men jag har inbjudit till samtal och hoppas att de litar på att jag gör mitt jobb. Styrelsen för SEI uppskattar nog mig och det jag tillför, tror Kim Fors.

Varför vill du jobba för innebandyn?
– Det är kul! Jag träffar roligt folk och för mig är innebandy livet. Jag har många goda vänner inom innebandyn och får möjlighet att påverka en idrott. En svensk idrott som jag är stolt över att få ha varit med och bidragit till. Sedan har jag varit både i eliten och bredden och kan bidra med synsätt från bägge sidor, anser Kim.

Vilka frågor tycker du ska prioriteras?
– Jag skulle önska att damlagen skulle kunna få mer pengar och resurser så att de syns mer i tv och övrig media. Det känns som om det är damernas tur, nu när herrarna är på gång. I det projekt som vi jobbar med, ”Lyfta dameliten”, finns nyckelområden som föreningarnas organisation, högre kompetens, marknadsföring, föreningsutveckling och enkelmöten. Dessa områden är de viktigaste och vi jobbar med att få till ett tv-avtal som åtminstone ska visa tre dammatcher under våren, berättar Kim.

Det har förekommit kritik mot de nya bollar som används i damernas Elitserie. Vad tycker du om kritiken?
– Kritiken borde kunna tas direkt med SEI och inte genom massmedia, det är under all kritik när det sker. Våra sponsorer ifrågasätter vår seriositet och hur ska vi då få sponsorer till daminnebandyn? Jag kan förstå kritiken, men då är det bara att ringa mig och ta det direkt istället. För den delen har två lag fått testa bollen innan och inte haft något att invända, säger Kim.

Tycker du att damklubbarna uppskattar det jobb styrelsen i SEI lägger ner?
– Det är viktigt att alla förstår att SEI är vi allihop. Vi kan jämföra föreningarna med olika femmor i ett lag. Första femman är långt fram i arbetet, medan tredje femman har en bit fram till första femman. Det är något gruppen, damföreningarna, måste acceptera och det tror jag inte de riktigt gör. SEI måste få med sig hela gruppen, vilket kan vara svårt ibland, medger Kim.

Vad gör klubbarna bra och vad kan göras bättre?
– Tillbaka till femmorna, första femman har bra arrangemang och många sponsorer och tredje har det tuffare. Föreningarna är bra på olika saker, men genomgående måste vi få in mer publik och blir en attraktivare sport, anser Kim.

Det är många som blandar ihop SEI med SIBF. Hur förklarar du skillnaden?
– SEI är en intresseförening för elitserieföreningarna, som har avtal med Svenska Innebandyförbundet om att föra elitserieföreningarnas talan. SEI har en person anställd på deltid och SIBF har ett helt kansli, förklarar Kim.

Du är också engagerad i Balrog, vilken roll har du där?
– Jag sitter som elitansvarig i Balrogs styrelse och fungerar som en sammankopplande länk mellan styrelse och de bägge elitlagen, säger Kim.

Kan det bli problem med dina roller när du sitter på flera stolar?
– Det tycker jag inte själv, för jag ger inte Balrog några fördelar. I alla frågor gällande Balrog har jag hållit mig utanför och har rent mjöl i påsen. När jag blev vald på årsmötet representerade jag Balrog så jag förutsätter att min föreningskunskap är en tillgång för SEI. När jag satt som ordförande i StIBF hade jag ingen post i Balrog och hade jag varit inblandad i SIBF hade jag inte arbetat i en förening samtidigt, säger Kim.

Var tror du att daminnebandyn befinner sig om fem år inom följande områden:

- publikintresse
– Vi har en vision om 500-1000 personer per match, men ett realistiskt mål kan vara åtminstone 500 personer per match. Då gäller det att jobba hårt med marknadsföring och arrangemang.

- media
– Spelarna måste förstå sina roller på planen och bjuda på sig själva. Vi måste få en bra produkt för att kunna sälja det som händer på planen. Vi skulle behöva en Henke-effekt på damsidan, varför inte Marta som skolar om sig!

- ekonomi
– Sponsorerna är intresserade om arrangemangen blir bättre och genererar mer publik. Förhoppningsvis använder vi marknadsresurserna bättre och hjälper föreningarna.

- antal lag i Elitserien
– Jag tycker att 14 lag är alldeles lagom.

- dubbelmöten
– För ekonomins skull måste vi behålla dubbelmöten, även om jag tycker att vi bör gå mot fler enkelmöten. Vill tillägga att vi inte ska fokusera på det negativa när det gäller dubbelmöten jämt. Nu är det så och då bör vi förmedla en positiv syn på det hela. Serieläggningen sker ju gemensamt med SIBF och föreningarna.

Vilken har varit din största med- respektive motgång när du har jobbat för innebandyn?
– När jag var ordförande i Balrog, vann damerna SM-guld och herrarna förlorade finalen på Hovet i sudden death. Dessutom gick föreningen med vinst och fungerade bra. Då är allt arbete man har lagt ner, värt det, säger Kim.

– VM 2006 borde vi ha genomfört på ett annat sätt. Vi skulle ha haft utsålt i slutspelet och det var krångligt att jobba med två orter i gruppspelet. Det är någonting som jag skulle vilja ha gjort bättre, avslutar Kim Fors.

Författare: Gittan Ahonen Gunnarzon