2014-02-18 07:29

Innebandys militärer, del 3: Officeren som siktar på OS-final

Att kombinera det militära med innebandyn? Långt ifrån omöjligt och till och med nödvändigt om du frågar huvudpersonerna i Svensk Innebandys nya artikelserie: ”Innebandyns militärer”. Här tredje delen med Rickard Wissman som dömer innebandy på allra högsta nivå och kombinerar det med en karriär i det militära.


Rickard Wissman. Foto: Försvarsmakten.

- Försvarsmakten är något som alla har åsikter om och som alltid är ifrågasatt. Det är lite som att vara domare. Det är lyxigt att hålla på med något som alla tycker något om, konstaterar Rickard Wissman som likt många andra fastnade för innebandyn tack vare kombinationen av teknik, fart och kraft.

Han har spelat innebandy i klubbar som IBK Bent, Sköndal och slutade karriären i början av 2000-talet i Farsta i näst högsta serien.

- Först var domargrejen ett extraknäck. Det var enda chansen att tjäna några hundralappar som 15-åring. Men det har gått från hobby till livsstil. Riktigt allvar blev det för runt sju år sedan men för mig har det alltid varit så pass roligt att det varit värt att lägga ner den tiden, säger Rickard som nu varit domare i 18 år.

Sedan 2009 dömer han med redan SSL-meriterade Thomas Andersson och tillsammans klättrade de uppåt i systemet. Nu är de inne på fjärde säsongen ihop i högsta serien.

- Det viktigaste är, precis som i försvaret, att vi fungerar bra tillsammans. Vi lägger ner mycket tid och hamnar i både tuffa och roliga situationer. Då måste det fungera mellan mig och Thomas. Innan vi gav oss in i det la vi ner mycket tid på att prata ambitioner och taktik.

Att Rickard fick upp ögonen för det militära från första början handlade om ett intresse för ledarskap och lagkänsla. Han drar en hel del paralleller mellan att vara domare och arbeta i Försvarsmakten.

- Som domare är du matchledare: Människor ska komma överens där på planen. Du ska ha spelförståelse, vara lyhörd och trygg i dig själv. De egenskaperna har du definitivt nytta av både i jobbet och på planen. Allmänt kan man säga att är du duktig i innebandy är du också duktig på laget och gruppen. Det kan man direkt jämföra med Försvarsmakten. Att ha tävlingsinstinkt skadar inte heller.

För Rickard var det en självklarhet att göra värnplikt. Den gjordes i amfibiekåren i Vaxholm. Där blev han sedan kvar efter att ha läst och blivit officier. Han har tjänstgjort i Afghanistan och arbetar numera på högkvarteret i Stockholm med kommunikation kring Försvarsmaktens insatser – i Sverige eller utomlands. Den närmsta tiden blir han informationschef för den nordiska stridsgruppen Nordic Battlegroup som just nu förbereder sig för att från den 1 januari nästa år stå i EU-beredskap ett halvår.

- Det handlar om 2 400 personer från sju olika länder som är beredda att hjälpa till. Om och var vi kan komma att behövas vet ingen men jag kommer att åka med och vara på plats. Jag jobbar med media, med cheferna, kriskommunikation och alla organisationer som finns på plats. 

Hur går det att kombinera militärt arbete med domarkarriären?
- Förvånansvärt bra. Båda sidor vinner på relationen. Min chef i försvaret har förståelse och uppskattar att vi håller igång och utvecklar ledarskap. Sedan är det bra för innebandyn att det är en order från Försvarsmakten att vara vältränad. Därför får vi träna tre timmar per vecka på arbetstid. Jag och Thomas har själva satt samma fyskrav på oss som finns på landslaget och tränar därför fyra pass i veckan och sedan match på det, säger Rickard och förklarar:

- Vi ser oss som idrottsmän och analyserar alla våra matcher både före och efter. De viktigaste besluten tar man när det gått 55 minuter. Och då måste man orka. Det gäller hela säsongen också, vi ska orka hålla till Malmö Arena. Det är dit vi siktar. Det långsiktiga målet är OS-final. Drömmen är att lägga pipan på golvet efter den matchen, det hade varit snyggt.

Vad ger du för råd till dem som är intresserade och nyfikna på Försvarsmakten?
- Har du möjlighet ska du pröva på att gå en Grundläggande militär utbildning (GMU). Men kom ihåg att försvaret behöver alla möjliga kompetenser och inte bara soldater. Det finns plats för journalister, lastbilschaufförer och sjukvårdare – absolut alla. Oftast räcker det att du är intresserad och göra ett bra jobb och så kan du komplettera det med militär utbildning om det behövs.

Författare: Sebastian Nurmi