2009-12-02 10:45

Hemma-VM – en förbannelse?

Det har spelats sex VM för damer, men aldrig någonsin har en hemmanation lyckats bärga ett guld. Kanske är det dags att bryta den trenden i Västerås.


Jan-Erik Vaara kan bli den förste förbundskaptenen som vinner ett hemma-VM.
Foto: Bildbyrån
.

Sverige har vunnit VM tre gånger medan Finland vunnit två gånger och Schweiz en gång – men inget av landslagen har lyckats vinna när VM spelats på hemmaplan.

Att inget landslag vunnit ett hemma-VM är något anmärkningsvärt.

– I fallen där VM spelats i Singapore, Danmark och Lettland är det för att lagen inte är tillräckligt bra. När det har varit i Schweiz, Finland och Sverige har det blivit fel, och det har varit hög press på hemmanationerna, säger förbundskaptenen Jan-Erik Vaara.

– Jag tror det har varit en del av paketet med hemma-VM är att man inte har kunnat leva upp till förväntningarna och den press som bildats.

En anledning kan vara att spelarna generellt sett inte är vana vid att spela med ett sådant stort stöd på läktaren.

– Det är stor skillnad inom daminnebandyn på en vanlig seriematch och en semifinal och final i ett VM när det gäller sponsorer, publik, media och andra som pockar på. Det blir en kulturkrock att gå från 200 personer på läktaren i serien till det här stora, menar Vaara som tycker att finalerna i Globen skapat bättre förutsättningar för många spelare att kunna prestera i stora sammanhang.

– De som har spelat i Globen har självklart en medvind när det gäller den här apparaten i stort. När Globenfinalen inrättades så tror jag att det underlättade för oss i landslagsledningen att hitta de här spelarna som spelat inför stor publik. Där blir vi av med en del av den här uppmärkshetsproblematiken. 

Jan-Erik Vaara vill inte lägga för mycket fokus på att det är ett hemma-VM.

– Vi går in i turneringen som att det är som vilken VM-turnering som helst, men vi blundar inte för det faktum att det kommer vara mycket press på oss. Det kommer vara utsvävningar på många håll och kanter, men vi försöker stöta bort det som vi av erfarenhet eventuellt kan störa oss, menar han.

– Det är det som är så viktigt att förstå för alla som vill vara delaktiga och få ta del av landslaget, vi måste begränsa vår tillgänglighet och inte ställa upp i alla jippon och evenemang. Det är för att vi ska kunna orka fokusera det vi ska fokusera på. Vi har en introvert fokusering på det vi ska göra roll-, enhets- och lagmässigt. Spelarna ska fokusera på och förstå sin uppgift, och utifrån det göra sitt bästa.

Hur har ni förberett er?
– I förberedelserna har vi använt oss av föreläsaren Lennart Carlsson som lägger över ett ansvar på spelarna att råda över sin egen situation och styra sin fokusering så att den blir rätt. Det gäller vilka uppgifter de ska ha i laget och i gruppen.

Men hemmapubliken kan bli ett bra stöd?
– Nyckeln är hur publiken reagerar på det vi presterar. Om publiken är glad och vi får bifall när vi skapar målchanser och det blir en puls kring våra fina passningar och fina räddningar så är publiken självklart en stor blåst i ryggen. Om vi känner att publiken är med i matchrytmen så känner vi självklart en hemmaplansfördel. Jag hoppas vi får det stöd som jag tycker att vi både förtjänar och blir glada över.

Och med publiken i ryggen så är det inte mycket som ska kunna stoppa Sverige och hemma-VM-trenden kommer att brytas?
– Jo, det är målsättningen, men sedan kommer det inte att rinna på som vattnet i älven, det gör det inte alltid, men vi får ha klart för oss vad vi vill uppnå.

VM-guide på innebandy.se


Författare: Jonas Gustavsson