2016-04-09 16:45

Hall of Fame: Crister Gustafsson


Crister Gustafsson, Svenska Innebandyförbundets första ordförande. Foto: Stefan Svensson

7 november 1981 bildades Svenska Innebandyförbundet. Och det var Crister Gustafsson, som är invald i Hall of Fame, som blev förbundets första ordförande.
– Det fanns många pionjärer, säger han. 

Crister Gustafsson fick i tidig ålder upp intresset för innebandyn. Under våren 1980 bildade han, tillsammans med en arbetsgrupp, Svenska Innebandysällskapet (SIBS). Det var ett första, inofficiellt samlingsorgan för landets elitinnebandyföreningar. Pionjärklubben Sala IBK, där Gustafsson var medlem, gick i bräschen och fick med sig andra klubbar. De som ville vara med fick betala en årsavgift och fick återkommande information hemskickad. Det fanns ett regelhäfte, och framför allt rättigheten att delta i olika kommande tävlingar och möten.

Samma år fick han kontakt med en annan innebandypionjär, nämligen András Czitrom. De pratade ihop sig och bestämde sig för att skapa ett riktigt innebandyförbund. Sagt och gjort. 7 november 1981 bildades Svenska Innebandyförbundet på Stadshotellet i Sala.

– Det var många som var med och byggde upp det hela. Det fanns många pionjärer och alla gjorde sina bitar. Allt gjorde med entusiasm – som ledde fram till storverket, säger Crister Gustafsson.

Gustafsson utsågs till ordförande och satt kvar på den positionen fram till våren 1983.

1988 avslutade han sitt arbete i styrelsen. Och han tycker än i dag att jobbet med att marknadsföra innebandyn och få sporten att växa är viktig.

– Det är ett hårt arbete som måste fortskrida. Men det är en generationsfråga. Det är förmodligen står skillnad om fem-tio år. De som inte har vuxit upp med innebandy under skoltiden, de flesta av dem har svårt att sätta sig in i att innebandy är en sport. Men det förbättras varje år såklart, det har gått 35 år snart. Det är inte mycket kvar.

Så vad är det bästa minnet från innebandyn?
– Arbetet med att bygga upp den nya idrotten. Alla kontakter med alla ledare och föreningar och alla entusiaster på alla nivåer. Kontakten med verksamheten var roligast. Första VM glömmer man aldrig, för varken damer eller herrar. Och första SM var lika kul det med. Allt har sitt.

Det här är Floorball Hall of Fame


Författare: Anton Rosenblad